Aftonbladet – 30 januari 1868, sida 3

SYD-TYSKLAND. I Sydtyskland föregår en liflig agitation anledning af de förestående valen till tullparlamentet, om hvilkas slutresultat det doch är svårt att yttra nägon bestämd mening Regeringen i Baden är, såsom alltid, benäger att, savidt ske kan, sluta sig till Preusser eller till och med att gå Nordtysklands t ningar i förväg, men tiden synes icke vara rätt gynnsam för djerfva steg i denna riktning. De nordtyska tidningarne berömma emellertid Baden för att det gör hvad det kan, samt förklara, att det i alla händelser förvärfvat sig en odödlig förtjenst om den nationella enhetssaken genom att i rättan tid motsätta sig upprättandet af ett sydtyskt förbund. Den badensiska regeringens system består uti att af egen drift ställa sig den nordtyska förbundslagstiftningen till noggrann efterrättelse och i det hela taget att inrätta sig så, som om Baden verkligen vore en medlem af förbundet. I Wirtembnrg och Baiern äro regeringarnes och landtdagarnes hållning icke på längt när så förekommande mot Nordtyskland. För ett halft år sedan (före mötet i Salzburg) var man i Preussen synnerligt belåten icke blott med furst Hohenlohes, utan äfven med Varnbiälers hallning; efter denna tid synes emellertid bladet ha vändt sig, och den wärtembergska statsministern är nu föremal för beständiga hänsyftningar och angrepp i de nordtyska organerna. Salunda ger man honom skulden för att Wirtembergs landtdag icke, såsom Badens, velat ingå på den preussiska armelagens bestämmelser, om tjenstetiden och utkrifningsstyrkan oförändrade. Det heter äfven, att den wärtembergska krigsministern af denna anledning skall begära sitt afsked. ÖSTERRIKE. Den gemensamma budget, som blifvit af den österrikiska regeringen framlagd för de bada riksförsamlingarnes delegationer, omfattar utgifterna för kansliet och de tre ministeriella departementerna för utrikesärendena, kriget och finanserna, deri inbegripen räkenskapskontrolien; den uppgår till en totalsumma af 89!2 mill. flormer, hvaraf budgeten för armen och flottan, bestigande sig till 80 mill, utgör den drygaste delen. Regeringen har medgifvit en afprutning af 3 mill. hufvudsakligen på militärbudgeten; omkring 6!e mill. betäckas genom tullinkomsterna: resten fördelas mellun de bada ri hälfterna efter den proportion som blifvit bestämd genom öfverenskommelsen dem emellan, d. v. s. att omkring en tredjedel kommer på Ungern och de två andra tredjedelarne på de cisleithanska länderna. Ufverläggningen inom delegationerna rörande denna budget är af stort intresse; de ungerska delegerade envisas isynnerhet att behandla dessa frågor på ett med den konstitutionella principen mer öfverensstämmande sätt än man ir van vid i Wien. : Ett Ungerskt blad berättar, att oaktadt len bannlysning, hvarmed frimurarelogerna i sterrike varit belagda, desamma! dock icke upphört att existera i Uhgern sedan år 1861 och till år 1867. Deras hbufvudsäte var i Pesth. En af dessa loger bär namnet St. Istvan och räknar många märkvärdiga män land sina medlemmar. ITALIEN. Representantkammaren antog den 25 denres en stor del af utgiftsbudgeten. YT samma plenum väckte två representanter motion om statsrådets indragning. Sedan regeringen vägrat att för närvarande taga befattning ned en sådan vigtig fråga, blef motionen förkastad af kammaren. In motion, som gick it på att undersökning skulle anställas om laget vid Custozza, afstyrktes af 7 utskott ch har derigenom förfallit. Till den i Neapel utgifna tidningen Italia krifves från Rom rörande bourbonisternas planer, att exkonung Frans II icke allenast ildat en ny hofstat åt sig, utan äfven utämnt komiteer, hvilka likasom in partibus ola taga befattning med regeringen och altningen i hans fordna konungarikes särIda provinser. Så finnes redan i Rom en .omite för Sicilien, för hvilken grefve Ignacio i Copare Vilo är ordförande. Föröfrigt kall denna komitt stå i beröring med si kilda underkomiteer på sjelfva Sicilien! correspondensen fortskaffas fram och åter i orgar, fyllda med apelsiner. För Calabrien nnes det en annan komitt, i spetsen för vilken står grefven af Chiramonte, somnygen genom k. neapolitanskt dekret erhållit iteln prins af Bisignanh. En tredje komite efattar sig med de hemliga värfningarne. reneral Alfan de Rivera, som för ordet i enna komitt, lär ha utärbetat en omfattande lan, som skall sättas i verket i vår, i fall et blir krig af. Terracina skall vara utsedt Il högqvarter och operationsbas. General ivera är på samma gång ordförande i en nnan komite, som har tilluppgift att underda de neapolitanska flyktingar, som uppealla. sig i Rom. I Civita Vecchia har ett myteri utbrutit landde franska trupperna, hvarom berättas on 16 dennes från Rom: Kamperande på en fuktiga och kalla mårken, decimerade af en romerska (Campagna) febern och koporna, gjorde soldaterna slutligen myteri, utro i de häftigaste smädelser mot påfven ch kejsaren samt ropade: han kan komma t sjelf för att försvara Vaticanen. Saken tog ett sådant utseende, att general de ailly såg sig föranlåten att telegrafera till rigsministern för att begära bestämda orr af kejsaren. Svaret blef, att ett antal upper skulle förläggas i vinterqvarter i iterbo. SPANIEN. 5 Ett telegram från Madrid af den 24 d:s!1 eddelar, att, enligt sammanstämmande uni rrättelser i bref från de baskiska provin-d rna Arragonien och Catalonien, en carlistisk e ppresning snarligen förestår derstädes tilljt rmän för don Juans äldste son. Man förkrar att don Carlos enka skickat 40 mill.!,, aler för att understödja rörelsen. Våra se-j, ste korrespondenser från Madrid, s dep. Belge, ha innehi lit liknande upp ss uu DA kb, kt DD hå om ot MA KO TA od Jr on j AA be fint TR Jr ört Vr og Br Ft