STOCKHOLM den 30 Jan. Stalsregieringspropositionen. IL Indragning på en gång af ett större antal af våra beskickningar skulle, enligt hr utrikesministerns mening, komma att uppfattas såsom ett formelt frånträdande af allrättighet att deltaga i ordnandet af Europas allmänna angelägenheter,, hvaraf åter skulle följa olägenheter och obehag. Detta yttrande har ej kunnat annat än väcka den största förundran. I det trontal, hvarmed konungen öppnade 1867 års riksdag, förnekade han formligeh hvarje vönskan att deltaga i lösningen af de tvistefrågor, som upprört eller hota att uppröra andra delar af Europac, hvilken af okända skäl föranledda förklaring till yttermera visso och eftertryck åtföljdes af en hänvisning till våra så betryggande naturliga gränser,. Dermed trycktes inseglet på det recllw frånträdande af alla anspråk att deltaga i ordnandet af Europas allmänna angelägenheter, som alltsedan 186: varit faktiskt gifvet, och som gör anspråkens formella upprätthållande till ett tomt gyckelspel, hvilket i sanning ej är värdt ett enda öre. Har då under sista året en omkastning i H. M:ts regerings åsigter och afsigter egt zum? Är det nu, mera än i Januari 1867, meningen att deltaga i ordnandet af Euroa allmänna angelägenheter? Då en sån delaktighet anföres såsom skäl mot hvarje allvarsam reduktion af utrikes-budgeten, har representationen ostridigt giltiga anspråk att erhålla något närmare: underrättelser om en så märklig förändring af vederbörandes intentioner. Vid denna del af anförandet sätta vi tillsvidare blott ett stort frågetecken och gå nu vidare i vår granskning. s He utrikesministern erinrar om de kommersiella och individuella intressen, våra dilomäter ha att bevaka i främmande land, vad angår de förre, hvilkas vigt ingen nekar, så finnes ju till deras vårdande ett stort antal särskilda embetsmän, och torde väl det påståendet kunna vågas, att de af dessa omud skulle på ett tillfredsställande sätt begörjas, om konsulatväsendet behörigen ord nades, om ej vigtiga, väl aflönade konsulater år efter år lemnades i notoriskt otjenliga personers händer, om tillgångar, som nu rentaf bortslösäs på obehöfliga platser, användes till konsulers aflönande på orter, der sådana saknas, ehuru de af vår skeppsfarts och handels behof högt påkallas, Skalle verkligen i europeiska stater våra kommersiella intressen ej kunna vederbörligen vårdas af konsuler utan diplomaters biträde, hur skall det då, under vida mera främmande och okända samt mera oordnade och mindre lagbundna förhållanden, kunna ske på icke-euröpeiska handelsplatser?. Våra kommersiella intressen få ju här och der i fjerran laud reda sig på egen hand till och med utan hjelp från något konsulat. Är diplomatien för dem oumbärlig då! vore det konseqvent att yrka nya mini sterposters Upprättande. Ar den det ej, så låt oss ur räkningenoafföra-det ifrågavarande motskälet mot inskränkning af vår diplomatiska representation. Ty. af. flere, vore de än aldrig:så många, hvar för sig odugliga skäl får man aldrig genom addition ett dugt. Med de ,individnella intressenas vård afses förmodligen det bistånd, som i allehande förekommande fall bör lemnas svenskar och norrmän i utlandet eller hemmavarande, som för enskilda angelägenheter på: främmande ort derom anhålla o:s: VY. Vi underkännha e vigten häraf, men: väl bekanta förhållander nödga oss att ej anslå den synnerligen högt Det kan invändas, att dessa välbekanta förhållanden utvisa en felaktighet ej hos insti tutionen, utan hos personerna, af hvilka der handhafves. Ja väl, det är möjligt. Me anmärkningsvärdt är, att åt de individuell intressenas vård icke eljest, utom när de gäller att försvara budgeten, tillerkänties nå: gon framstående plats bland en diplomat pligter, såsom bäst visar si deraf att all mänheten lemnats i fullkomlig okunnigliet om i hvilkon mån en enskild eger att för sin angelägenheter påräkna en svensk-norsk le gations biträde. I förhållande till myndighe ter i hemlandet: är denna kännedom lätt in hemtad t. ex. ur gällande instruktioner. Dock, lemnom detta derhän., Den hufvud anmärkning, hvilken vid denna punkt, lika som hela anförandet igenom, påtvingar sij läsaren, är att hr utrikesministern, i sitt för fäktande af diplomatieäs svindlände högt oc) djupa betydelse, i sjelfva verket resonnerä från en längesedan förfluten tids ståndpunkt Ojemnförligt större lagbundenhet och ordnin; inom hvarje land, mera reda och trygghet privaträttsliga förhållanden mellan medbor gare af olika stater, ett kommunikations väsende, om hvilket en ej aflägsen tid ick vågade drömma, — detta och mycket anna dylikt konstituerar en ställning, betydligt oli den på Westfaliska fredens tid. Detäret skämtsamt uttryck för en betydelsefull san ning, att jen person nu kan med ett fri märke i pannan resa verlden omkring; me samma mekaniska säkerhet som en frankera eolly kommer man hvart man vill och, äfve) med måttlig språkkännedom, kan man rät godt på egen hand sköta sina angelägenhe ter. De ofantligt utvidgade affärsförbindel serna mellan olika länder ha ju på den ma teriella samfärdselns område faktiskt mer oc mer upphäft statsgränserna och gjört utlan det i detta hänseende till hetoland. Al flere och flere internationella förhållande: ordnas genom traktater och konventioner en riktning, som otvetydigt sträfvar. till uni versell likformighet, och besörjas sedan ge nom de vanliga myndi heterna utan någo mar 2 2