Aftonbladet – 11 januari 1868, sida 2

a, och tillägga vi hu endast, att ordföiden slöt sitt tal med att förklara lärokshuset invigdt för sin bestämmelse. Derefter uppstämde chören följande hymn: Du som huldrikt från det höga Blickar ned till jordens grus, Sänk ditt milda Fadersöga Öfver detta fridens hus! tt Din visa leks stämpel — Prägeln af Din hand — derpå a Att i fredlig idrotts tempel Ljuset ostördt verka mål Hör de böner, hvilka stiga d Mot Din stjernehimmel opp, Då vi denna byggnad viga a Till ett hem för Skandiens hopp, Att i dessa lärosalar Idoghetens skördar gro, Spridande till skilda dalar Flit och insigt, kraft och tro. 1 Sedan sången tystnat, beträdde kyrkoherden chultzberg estraden och nedkalladei en varm h hjertlig bön den Högstes välsignelse öfver rohuset och läroverket, hvarefter den vackra sten afslöts med en koral. De kungliga personerna och öfrige i wande gjorde derefter en rund genom läroe. Dem och deras inredning hinna vi u icke beskrifva, men anse oss deremot böra dosöra de intressanta och efter hvad et uppgifves ganska lyckade anordningarne yr rummens uppvärmning och ventilering. För en byggnad af så vidsträckt omfång ade i höjd och plan, som denna, skulle det amla uppvärmningssättet medelst eldstad i varje rum vara förbundet med ytterst stora värigheter och obehag, för att icke nämna ådor. Det under de senare åren alltmera bruk komna sättet, att åstadkomma upprmning genom eldande på endast ett ställe jr en större mängd rum och från detta ställe fter behag tilleda de särskilda rummen det ärme de behöfva, kan knappast för någon yggnad vara mera befogadt än här. Så när som på några boningsrum och styelsens sessionsrum, hvilka eldas medelst ka.elugnar, uppvärmes ock hela huset fran en nda punkt. Uti en under gårdsytan belägen källare äro nmurade tvenne ångpannor, uti hvilka, allt fter årstiden, i den ena eller i båda, den unga framalstras, som är bestämd att transvortera virmet till byggnadens särskilda 1oaler. Dessa utgöra ett antal af 76 st. större ;ch mindre salar, belägna i byggnadens alla ihgar samt källaren och vinden, inumman en rymd af mer än eni nillion kubikfot. Principen för ifrågavarande rymning är i korthet följande: I hvarje um finnes en eller flera slutna jernreservoier, uti hvilka angan förmedelst reglerande vf en kran insläppes. Dessa reservoirer, i orm af vare sig stående cylindrar (kaminer,) eller i goltven liggande gjutna rör, erbjuda i hvarje fall en uppvärmningsyta, afpassad efter hvarje rums beräknade värmevehof. I det den till ruintneh meddelar sitt värme, kondenseras här ångan, och det upp-! kommande vattnet ledes genom särskilda rör tillbaka till pannan, passerande likväl under vägen en bredvid denna sistoämnda liggande istern, förmedelst hvilken och de ined den i örbindelse stående rörledningar med sina kranär och pumpar vattnets återinträdande i pannan nmöjliggöres. Dessa äro emellertid anordningar, på hvilkas närmärt beskrifning det knappa utrymmet i en tidning icke kan tillåta oss att inga. . Hvad vi emellertid icke kunna underlåta anföra såsom en i hög grad vigtig omständighet vid denna uppvärmningsapparat och dess verkningssätt inom lokaler, afsedda, såsom de ifrågavarande, att innesluta ett stö anlål ihehniskor, är dess egenskap att kunna med lätthet och skyhdsamhet försättas ur verksamhet inom hvilket rum inåt behagar. IHärför erfordras nemligen endast omvridaädet af en kran å den kamin eller det värmerör, fran hvilket man önskar vidare värmemeddelnings upphörande. Det är för lokaler, hvilka tidtals fyllas af en stor ineAnisk massa och erhälia en st asbelysning, e a och ekonomi—met, att man sålunda hastigt förmår bade tillföra värihe och hpphöra derimed.. krfarenheten lärer ock redan hunnit visa vigten och fördelen af ett sådant uppvärmningssätt. Nu några ord om ventilationsanordningen. För en skolbyggnad, afsedd att samtidigt ibrymma ett så stort antal elever, som utrymmet i betraktande af de särskilda undervisningsämtlenas natur möjligen kan medgifva, utgör påtagligen ett kraftigt Iuftombyte en fordran icke allenast från det angenämas syhphnkt, btan väsentligen från helsans. Den anordning, som för ifrågavarande ändamal inom denna byggnad är verksam, lemnar densamma också ett luftombyte betydligt öfVerttiffande det, som hittills nägonstädes kommit en inrättnitg thes likartadt ndamål till del, i det sagda luftvexling här lärer kunna uppdrifvas till en million kubikfot för hvarje timme och derutöfver, d. v. s. en luftrymd mer än 3 gånger så stor som volymen af den stora gården; Från denna gård hemtas ock i sjelfva verket det friska luft, som genom apparaten sprides i byggiiadens alla salar. Detta tillgår, i korthet, sålunda! Genom en med plåtjalousier skyddad, stor öppning nära öfver gårdsytan nedkommer den friska luften i et källarrum, fylldt af ångröt: I beröring med dessa sistnämnda erhåller luften den temperatur, som för dess införande i salärne anses lämplig, hvarefter den medelst fläktar, sot drifvas af ängmaskiner, frampressas til byggnadens särskilda lär gonom murade trummor, hvilka — framlöpande under Yyggnaden och förgrenande sig i en mängd genom innörmurarne uppstigande SENS SUNE AT TI AASE upp i fester och jagade hvarandra öfver himmelen, tycktes lifva henne till nya ansträngningar: . Ärorna doppades kastigare och hastioare i Vattnet och båten flög fram med