Aftonbladet – 7 januari 1868, sida 3

sydvest till nordost af 15 mils längd fran och med Filipstads bergslag i Wermland till och med Svärdsjö socken i Dalarne och -Thorsåkers i Gestrikland, samt 6 mils -bredd innefattande, utom förenämnda distrikt norra delen af Örebro, nordvestra delen af Westerås samt sydöstra delen af Kopparbergs län. Den årliga jernmalmsbrytningen inom denna krets har i medeltal de senare åren utgjort irundt tal 7,100,000 centner, eller nära 84 procent af hela rikets samtidiga malmvinst, som uppI gått till B,457,417 centner. Då denna krets -Joch dess närmaste: grannskap till följd afsin I bergiga natur dels icke egnar sig till odling för ett större åkerbruk, utan mera för skogsI produktion, dels inom sig eger paralelt med I malmgångarne strykande kalkstenslager, har I tackjernstillverkningen likaledes derstädeskon-1 centrerat sig, så att dess belopp inom samma I krets, med utsträckning allenast åt vester närmare Klarelfven i Wermland, åt söder till Nerikes slättbygd och åt öster till Gefle, eller till 19 mils längd med 5 till 11 mils bredd, samtidigt stiger till 3,084,000 centner, utgörande 80 procent af hela rikets tackjernsproduktion, som samma år i medeltal varit 3,840,336 centner. Inom samma gränser har stångjernstillverkningen utgjort omkring 1,080,000 centner, eller något öfver 37 procent af produktionen inom hela riket, hvilken uppgått till 2,891,262 centner.c Till dessa upplysningar vill utskottet lägga nägra ytterligare , .hemtade från kommersekollegii senast utkomna berättelse om bergshandteringen i riket, eller för år 1866, och de handlingar, som för densamma legat till grund. , Uppfordringen ur grufvorna af jernmalm hade under nämnda år 1866 för hela riket igit till 11,366,078 centner, deraf mer än 9,300,000 centner, eller 82 procent belöpte sig på ofvannämnda krets för den hufvudsakligaste jernmalmsbrytningen. Inom denna åter är malmuppfordringen till större delen ytterligare sammanträngd inom tre ännu mindre områden, nemligen Filipstads bergslager, der den 1866 uppgick till 2,003,705 centner eller 17510 procent, Nora bergslag, der den utgjorde 1,671,265 centner eller 147:0 procent, samt Norbergs och vestra bergslagerna, der den uppgick i den förra till 1,061,678 centner och i den senare inom Grangärdes, Ludvika och Norrbärkes socknar till 1,630,076 centner, ller tillhopa 2,691,754 centner eller 23710 procent af malmuppfordringen inom hela riket. För jemförelses skull kan nämnas, att malmuppfordringen utgjorde under samma år vid Dannemora grufvor 459,648, vid Utö grufvor i Stockholms län 160,576 och vid Taberget i Jönköpings län 260,660 centner. I Tackjernstillverkningen uppgick under år 1866 för hela riket till 5,414,869 centner, deraf omkring 4,300,009 centner eller 80 procent af det hela åstadkoms inom den af jernvägskomiten, såsom ofvan förmäles, veskrifna krets för nämnda tillverkning. Afven stångjernstillverkningen, hvilken år 1866 för hela riket utgjorde 3,923,985 centner, bedrefs fortfarande inom denna krets till betydligt omang. , Ehuru förbrukningen inom landet af jerntillverkningens alster högst betydligt tilltagit, hvilket synes t.ex. der, att ätgangen för berörda ändamål af stängjern samt jernmanufaktur och stål under de fyra ären 1837— 1841 utgjorde i medeltal 83,500 centner om året, men under de fyra ären 1862—1866 uppgingo i medeltal för hvarje år till ej. mindre än 256,300 centner, så är dock Sverges jerntillverkning hufvudsakligen beroende på afsättning till utrikes orter. Utförseln af stångjern och jernmanufaktur egde år 1866 rum till följande belopp, nemligen : Från Stockholms vågar... 1,068,789 centner. Göteborgs våg........ 1,084,207 Gefle d:0...... . -408,185 de öfriga utskeppningsorterna. 246,176 — Summa 2,807,3, DT Qvarvarande inventarium af samma slags tillverkningar uppgick vid bruksårets slut den 31 Oktober 1866 å Stockholms vågar till 898,197 centner. Göteborgs våg till... 515,739 — Gefle d:o till... ........ 265,920 deöfriga utskeppnings; orterna till.......s.. v 26,399 ; Summa 1,706,255 centner. De sakförhållanden, för hvilka utskottet här ansett sig böra till frågans belysning nägot närmare redogöra, angifva tydligt, huru jernhandteringen i Sverge naturligen kommer att i närmaste framtiden utveckla sig och huru kommunikationsleder böra läggas för att kunna befordra denna utveckling, Malmtillgången, om man frånser de hittills i det närmaste oarbetade Gellivarafälten, förefinnes, såvidt hittills är kändt, hufvudsakligen inom ett jemförelsevis inskränkt område i vestra och södra Westmanland, södra Dalarne och östra Wermland. Inom denna trakt och dess närmare omgifningar finnas skogstillgångar, som, ifall de mera uteslutande användas för den första förädlingen af jern-: malmen eller dess förvandlande till ta säkerligen skola blifva härför tillräckliga, ä ven om malmbrytningen stiger långt utöfver den nuvarande. Sedan varan undergått denna ; första förädlingsprocess och -derigenom kan lättare bära en mera långväga transport, utvidgas området, inom hvilket den fortsatta förädlingen skall ega rum; och isamma mån detta område vidgas, uppstår ett allt större behof af lättade kommunikationer för att få varan utan alltför kännbar kostnad förd till de längre bort belägna förädlingsverkstäderna. Redan härför skall det snart blifva ett oafvisligt behof att draga jernvägar genom bergverksoch jernförädlingsdistrikten sjelfva; men ett om möjligt än större behof blifver det att medelst jernvägar förena dessa distrikt dels med närmaste jordbruksområden; hvarifrån deras talrika invånare kunna: erhålla sina förnödenheter till lifvets uppehälle, dels med de stapelorter, hvarifrån jernvarorna skola utföras, och der bergsbruksoch jernförädlingsdistrikten i utbyte hemta det hafvudsakligaste af hvad de utöfver de vanliga lifsmedlen hafva af nöden. Sådana stapelorter för jernutskeppningen, som nu blifvit omförmälda, äro för närvarande såsom här ofvan visar sig, egentligen endast Stockholm, Göteborg och Gefle, enär de öfriga skeppningsorterna i jemförelse med dessa sakna all betydelse. Med hänsyn till alla på jernskeppningen inverkande förhållanden torde ocksa kunna temligen visst antagas, att nämnda tre städer skola äfven framdeles länge bibehålla sitt företräde i afseende 4 hertirda skanning) äfven. nm. knart nAR