Aftonbladet – 7 januari 1868, sida 3

angeläget det är att förse sig med en god reservfond. Hufvudorsaken till att Widestrand, efter -130 års träget arbete och hedrande vandel I plötsligen kastade sig in på en helt annan -! bana, kan obestridligen sökas deruti, att han l ingått borgensförbindelser vida utöfver sin förr I måga att kunna betala. Detta olycksbringande borgenssystem kräfver årligen sina offer, och hurw kan det väl annat vara, då en statsinstitution uppfostrar de knappt myndigblifne unge männen inom alla samhällsklasser att teckna borgen för kamrater eller anr I dra bekanta. Detta är en kräfta, som hindrar uppkomsten af, sjelfständighet och dröjer oberoendet. Afven om man lyckas förskaffa, sig nödig utkomst, befinnes man en vacker dag ega mindre än intet och får börja omigen, derföre att man tecknat borgen. Det är ej nog att beklaga dem, som teckna borgensförbindelser, det borde finnas en lag, som stadgade att den, som tecknar borgen utan att kunna betala när sjelfva låntagaren ej gälda gitter, eller med andra ord hvars egendom, då borgensförbindelsen tecknades, ej uppgick till ett mot förbindelsens belopp svarande värde, skulle straffas såsom bedräglig gäldenär. De bankruttörer. Z cession till följd af ingångna borgensför! I delser, borde icke under något vilkor åtnjuta I fördelen af tvångsackord. Funnes några dylika bestämmels kulle sannolikt lättsinnet latt teckna borgen stäfjas. I Af de fleste olyckor kan man lära något och bankstyrelserna böra nu inse vådorna af latt i bankernas tjenst bibehålla personer, som I hafva vidsträckta enskilda affärer. Den, som Istär skrifven såsom egare af tre landtegendomar och en fastighet i stad, den har nog att sköta utan att betungas med en banktjenst. En kassör hos en gammal firma i Ihufvudstaden hade också fastighet i staden och på landet samt brist — i kassan. Eero.rc FP Eme nt ER re fträckningen af de från Stoskolm utgående. jernbanor norr om Mälaren. Sedan en komite, utsedd inom landskapen Westmanland och Dalarne , under år 1865 hos K. M:t anhållit om anslag till påbörjande af en stambana, som skulle utgå från jernbanan mellan Stockholm och Upsala och vidare sträcka sig genom Upland, Westmanland och Dalarne i riktning mot sjön Siljan, samt en annan komite, som påföljande år bildats inom Westmanlands län och enligt uppdrag med sig förenat personer från, Stora Kopparbergs och Upsala län, hos K. M:t gjort framställning i enahanda syfte och anhallit om anslag till en stambana, utgående från Stockholm—Upsalabanan och sträckande sig öfver Almarestäk och trakten af Sevalla samt vidare åt Sala, Hedemora och Insjön i: Dalarne, så har landshöfdingen i Westmanlands län, å sistbemälda komites vägnar, uti en till hr öfverståthällaren ställd skrift hemställt, huruvida ej, då det borde vara för hufvudstaden af stor vigt, att stambanesystemet ju förr desto hellre utsträcktes inom dess handelsområde norr om Mälaren, och det vore ytterst nödvändigt, att de-orter, hvilka vore gemensamt i saken intresseralle, sökte med samlade krafter arbeta på framgången af sina önskningar, äfven Stockholms kommun skulle finna sig uppmanad att verka för sakens befordrande. Denna skrift har öfverståthållareembetet öfveriemnat till beredningsutskottet med anmodan till hrr stadsfullmäktige att i berörda, för hufvudstaden vigtiga fråga vidtagas den rd och meddela det yttrande, som af hufvudstadens intresse må påkallas. Stadsfullmäktiges beredningsutskott har nu i ämnet afgifvit följande utlåtande: Till en början fårutskottet hänvisa till en på utskottets begäran af jernvägsbyggnadsstyrelsen benäget meddelad karta som utvisar följande, genom styrelsens försorg undersökta, alternativa jernvägslinier norr om Mälaren, nemligen: ; 1) Linien från Upsala öfver Dannemora till Gefle, utgörande i längd 10 mil 25,410 fot med en anläggningskostnad af 8,871,000 rdr; 2) från Upsala öfver Wattholma och Söderfors till Margretehill vid Gefle—Dalabanan, med en längd af 9 mil 31,650 fot och en anläggningskostnad af 8;068,000 rdr; 3) från Upsala öfver Gysinge till Storvik vid Gefle—Dalabanan, utgörande i längd 9 mil 30,200 fot och beräknad att kosta 7,662,000 rdr; 4) — från Sala till Storvik, som är 7 mil 17,000 fot lång och beräknats att kosta 6,126,000 rdr; 5) från Thureberg vid Stockholm-— Upsalabanan i trakten af SollenS tuna till Sevalla vid Sagån i Westmanland, hvilken är 7 mil 29,910 fot lång och beräknats att kosta Å 6,500,000 rdr; 6) från Sevalla till Insjön i Dalarne, utgörande i längd 13 mil. 32,000 fot med en anläggningskostnad af 10,6045000 rår; 7) — från Upsala till Sala med en längd ; af 5 mil 22,500 fot och en anläggningskostnad af 4,512,214 rdr. I afseende å linierna Upsala—Wattholma —Söderfors—Margretehill samt Upsala—Gysinge—Storvik bör härförutan anmärkas, att, enär terrängen, der de skulle framdragas, visat sig ovanligt gynnsam, de beräknats efter en högsta lutning af 1:200, men att, om högsta lutningen antages till den vanliga eller 1: 100, anläggningskostnaderna nedgå, för den förra banan till 7,505,000 rdr, och för den senare till. 7,341,000 rdr. : . Kartan utvisar vidare, utom redan färdiga Jernvägar, dels en undersökt linie från Upsala direkt till Gefle utan omvägen till Dannemora; dels åtskilliga äldre, alternativa linier emellan Stockholm, Westerås och Upsala; dels de af öfversten, friherre Ericson föreslagna banorna från såväl Frövi station på Köping—Hultbanan som Sala till Brovallen och dessas gemensamma fortsättning derifrån till Robertsholm vid Gefle— Dalabanan; dels föreslagen förlängning af Gefle--Dalabanan till Insjön;