Aftonbladet – 2 januari 1868, sida 3

förelse rörande förändringarne i detta hänseende, första och sista femårsperioden af imnda tid, såsom bäst egnade att åskåda skiljaktigheterna härutinnan, så visar att beloppet af uppfordrad bergmalm under åren 1833—37 i medeltal årligen utgjorvide 5,241,578 centner, samt att enahanda beIlopp under åren 1862—66, likaledes i årligt j medeltal, uppgick till 10. ,922,801 centner, hva Idan ifrågavarande belopp från den förra af dessa perioder intill och med den senare ökats Imed 108,39 procent, så att sagda belopp unIder åren 1833—37 i medeltal årligen utgjorde I blott 48 procent af medelbeloppet under åren 1862—66. Under nedanstående perioder, bland hvilka Iför jemförelse äfven blifvit upptagna den reIdan omförmälda sist förflutna femarsperioden, har bergmalm i årligt medeltal blifvit uppI fordrad till följande bel 1oPP, nemiigen: åren 1862—66.. .0,922,801 centner, 1857—61 0 8 -1852—56 793 330 1847—51 6,907,200 — 1812—46. 6,025,064 — n i 18387—41 C,031,466 Isamt -1883—36 5,050,468 I hvadan malmfång ket, sålunda beräknådt, under hela denna tid varit i ett oafbrutet stigande, utom under perioden 1842—46, då det något nedgick under förut uppnådt beTHopp; utgörande tillväxten under den senast förflutna perioden mera än 21 procent af beloppet under den näst föregående. Då beloppen af upphemtad sjöoch myrmalm för vissa år, längre tillbaka, i ke finas uppg ifna, kan malmfånget härutinnan för dessa år icke beräknas. Under nedanstående tvenne perioder har detsamma i årligt medeltal förhållit sig som följer, nemligen: åren 1862—4 271,224 centner, 1 -1857—61. 279,258 M Enligt tuliverkets räkenskaper äro under kalenderåret 1866 ur riket utförda 328,109 centner jernmalm. För föregående år äro beloppen utförd jernmalm icke i tulljournalerna särskildt angifna, utan upptagna under den allmänna rubriken Malm, hvadan för berörda år icke låter sig på siffran beräknas utförselns storlek i detta hänseende. Men då af den utförda malmen den allra största delen utan tvifvel varit jernmam, må till ledning för omdömet i hithörande afseende anföras att malmutförseln uppgått: år a till 70 centner, 1863 . rod b) quekjornstillverkningen. Under året ha 220 masugnar, deraf en med tvenne pipor, varit begagnade. Blåsningstiden har utgjort tillsammans 32,922 dygn 14 timmars och tillverkningen har uppgatt till 5,414,869 centner 80 skålpund, deraf 129.087 centner 21 Skälpund gjutgods. I de orter, der tipndetackjern ännu utgöres, har tiondefrihet egt rum för 2334 dygn Bo timmar, hvaraf 714 dygn 8!(e timmar i anseende till ny blåsning och 1619 dygn 22 timmar på grund af fri. Af det debeterade tiondetackjernet, 16,317 ceitner 41,31 skålp., hafva 1436 centner 25,87 skalp. anmälts till levi erering in natura. Om äfven här, såsom i fråga om malmuppfordringen, den första och sista femårsperioden från och med år 1833 till och med 1866 sammanställas, så visar sig att tackjernstillverkningen under den förra, eller för ren 1833-—37, i ärligt medeltal utgjorde 2,389,944 centner samt under den senare, med något minskadt antal begagnade masugnar och färre blåsningsdygn, uppgick till 5,102,957 centner; hvadan berörda tillverkning ökats med 113,52 proc., så att tillverkningen under åren 1833—37 i medeltal årligen utgjorde blott 46,81 proc. af medeltillverkningen under åren 1862—66; varande sagda tillv orkning för sistnämnda Period jemv äl den störsom under någon föregaende tidrymd af anda omfång från och med förstberörda ar blifvit ästadkommen, under det att tillverkningen för året 1866, hvilken öfverstiger medeltillverkningen för åren 1862—66 med 311,913 cento., likaledes är den största för något är uppgifna, endast med wi ntag af den för år 1864, hvilken uppgick tillb ,678,934 centner. Beträffande dygnstillverkningen för riket i dess helhet, så har denna, hvilken år 1833 utgjorde 65, 47 centner, samt under femårsperioden 1833-—37 i årligt medeltal belöpte sig till 69,59 centner, år 1866 uppgått till 164,47 centner, samt under femårsperioden 1862—66 i årligt medeltal utgjort 160;s0 centner; varande tillväxten häratinnan från den förra perioden till öch med den senare sålunda 131,07 procent. Denna tillväxt, af hvilken tillväxten i produktionen är ensamt beroende, då blåsningsdygnen under den senare perioden voro till antalet färre än under den förra, visar, huru handteringen i produktionskraft under den ifrågavarande tiden gått framåt. I sig sjelf högst betydlig, blir denna tillväxt än mera betecknande för ringens utveckling under den tid, som nu är i fråga, om samma tillväxt jemföres med förhållandet häratinnan under de näst derförflutna årtiondena. Enligt dei detta senare hänseende tillgängliga uppgifter, utgjorde nemligen dygnstillverkningen åren 1823—32, i medeltal... 64,57 centner. år 1820. 181 1810. 1805. 1801.