Aftonbladet – 28 december 1867, sida 3

kännbar. Bland hästarne och mulåsnorn 1 I rådde stor sjuklighet; många hade störta Två franska krigsskepp hade afgått ti v abyssiniska kusten. SYDAMERIKA. Times meddelar nu en berättelse om para ,guayiternas anfall på de allierades läger, sor ger en helt annan framställning deraf än de Vi i går efter Monitören meddelade. Enlig Idennaberättelse skulle presidenten Lope: Iden 3 November, i spetsen för 8000 man an fallit de allierades verk och läger vid Tuyut men efter en lång och hårdnackad strid blif vit slagen och tvungen till återtåg. Genera Mitre inberättade till Buenos Ayres, att d allierade hade de båda följande dagarne be ;raft 2040 döda, deribland 72 officerare, a den fiendtliga armen, och ännu låg ett stor antal på slagfältet. — Brasilianarne förlorad 600 man i döda och sårade, och argentinarne 100. Den 7 hade de slagna lidit ett ytterligare nederlag. Humaitas blokad var full ständig, och Lopez afskuren från sin förbindelse med det inre landet. AUSTRALIEN. Från Melbourne skrifves den 28 Okt. till Independance belge, att ulimarknaden icke som vanligt kunnat börja i medlet af nämnde månad i anseende till den ombytliga väderleken, som hindrat klippningen. Dessutom hade flodbräddarne i följd af de starka regnen stigit till den grad att det varit omöjligt att föra till Melbourne den ull, som redan var inpackad. Under mer än sex veckor hade det varit ett nästan dagligt regnande Årets ullproduktion hade varit betydlig och till sin beskaffenhet god. Guldet, näst ullen Australiens förnämsta exportartikel, hade likaledes gifvit en i förhållande3till minornas antal god skörd. Sammanräknade värdet af den månadtliga utförseln utvisade i fråga om guld föga förändring. Emellertid var priset mycket föränderligt i anledning af årstiden och bankernas behof, hvilka äro de förnämsta köparne och som skicka det till England. Under ullklippningens tid är guldet mindre efterfrågadt, emedan ullen ersätter det vid remisserna. Såsom öljd häraf faller guldpriset. Vid den uppsifna tiden var guldvärdet 3 16 s: vid mi0rna. Det förflutna årets skörd hade värit förräfflig och icke blott tillräcklig för landets eget behof, utan äfven för export af en viss Ivantitet näringsämnen. Men under den närvarande ombytliga årstiden hade man börjat slaga öfver att de stående skördarne icke voro mycket lofvande, och man befarade att lödgas taga sin tillflykt till grannarne: för yllande af landets eget behof. De från Europa erhållna underrättelserna sm den förmodade bristen på spritdrycker lade haft stört inflytande på priset å dylika raror. I politisk väg hade korrespondenten föga utt berätta. Ministeren framhärdade i att ilja tvinga öfre kammmaren att bevilja staens förre guvernör em pension af 20,000 ivres, och hade således för andra gången ippfört denna olyckliga utgift på årets budetsförslag. . Sedan kammaren för andra ången afslagit propositionen hade ministerem illstyrkt guvernören att upplösa den lagtiftande församlingen (dei andra kammaren an icke upplösas) för att vädja till valollegierna och erhålla deras bifall till anlaget. Ministrarne förklarade helt högt, tt de icke skötte om någon annan gren af vgstiftningen. s kolonien Nya Syd-Wales hade styrelen lidit ett nederlag genom ett votum af ppositionen. Frågan var af vigt för alla olonierna. Den angick försäljandet och utrrenderandet af statens mark samt lättnaers beredande för främmande befolkningar ör att uppmuntra dem att nedsätta sig i essa trakter och uppodla dem. Till mottagande af drottning Victorias anre son gjordes fortfarande verksamma föreredelser; hertigen af Edinburg var med tålighet väntad af alla de australiska koloierna.