Aftonbladet – 24 december 1867, sida 3

Article Image
(märker i anledning häraf: Att journalister I blefvo befordrade till officiella hedersposter I har hittills hört till sällsyntheterna i PreusIsen, men börjar nu att oftare förekomma -Tunder grefve Bismarcks upplysta styrelse. Förbundskanslern synesha tagit för grundrg att framdraga talangen, hvar han finner en. Till Hamburger Nachrichten har från Hannover telegraferats, att öfverpresidenten grefve Stolberg i anledning af en till honom ställd förfrågan rörande penninginsamlingar i provinsen till anskaffande af en äreskönk åt förre konungen af Hannover till hans nästa år förestående silfverbröllopsfest, bifallit insamlingarne med förbehåll att alla opassande politiska demonstrationer dervid undvikas. Från Berlin berättas, att det nu ofördröjligen skall tagas ihop med de preussiska monumenterna på valplatserna vid Dybböl och på Als. Minmnesvårdarna skola vara af sandsten och resas i pyramidform till en höjd af omkring 63 fot; ornamenteringen skall bestå af basreliefer och krigarfigurer såsom representanter af de olika. armeafdelningarna. Kostnaderna till minnesmärket vid Dybböl anslås till 38,652 thlr och till minnesmärket på Als till 33,300 thlr. Den stora ärestoden för hären, till hvilken grundstenen lades den 18 April 1865 på Königsplatz i Berlin, skall efter segrarne under året 1866 hållas i större stil än ursprungligen var ämnadt, och det kan derför icke strax läggas hand vid verket, hvaremot det oförtöfvadt skall arbetas på uppresandet af minnesmärkena vid Dybböl och på Als ÖSTERRIKE. I österrikiska herrehusets session den 18 dennes blef lagen om qvoten, liksom statsskuldslagen med dertill hörande resolutioner, antagen. Herrehusets kommission för konfessionella frågor rådslog den 19 öfver de af underhuset framlagda förslagen rörande äktenskapslagstiftningen och skolans skiljande. från kyrkan. Kardinal Rauscher bekämpade förslagen i utförliga anföranden, hvaremot. Lichtenfels förordade dem. Ministern von Hye förklarade, att den blifvande kultus-ministern skulle meddela regeringens åsigter öfver dessa frågor. Öfverste hofmästareembetet har nekat! Wien-studenterna att få begagna reduttsalen för sina baler, emedan de genom sin hållning i konkordatsfrågan och sitt uppträdande mot professorerna Pachman och Arndts icke visat sig värdiga en sådan Srnest. ITALIEN. Sedan represensantkammaren den 18 dennes beviljat en kredit å 6,620,000 francs till anskaffande af vapen, fortsatte Menabrea sitt tal rörande den romerska frågan: Han meddelade, att italienska sändebudet i Paris Nigra först väckt tanken på att till en del besätta det romerska området med italienska truper; äfven från honom hade förslaget om en konerens utgått. De af regeringen antagna grundvalarne för konferensens rådplägningar bestodo i uppfyllandet af de materiella anspråken jemte upprätthållandet af påfvedömet. Öfver de franska ministrarnes förolämpande utlåtelser hade regeringen begärt förklaringar i Paris. Ministerpresidenten ansåg den romerska frågan vara en fråga om tiden, och att man måste förbehålla sig att uttänka lämpliga utvägar att lösa den. Framför allt vore moraliska medel att rekommendera, hvilka utesluta våldsamheter; ty genom sådana kan man icke besegra katolikernas samveten. Han trodde, att påfven skulle af förhållandena tvingas att söka italienska regeringens bistånd; detta skulle bli det säkraste medlet att komma till Rom och stanna qvar der. Ministern framhöll hvilka stora välgerningar Italien har den monarkiska regeringen att tacka för och visade i sammanhang dermed de olägenheter, som de frivillies expedition förorsakat i landets inre och yttre örhållanden. Garibaldismen tycktes dessutom ha spelat ut sin roll. Italien behöfde framförallt lugn och ordning för att bota de många skadorna och gifva ökad styrka åt institutionerna och förnämligast åt armen. Regeringen skulle upprätthålla den inre friheten utan att dock derföre tåla att agitationerna fortsättas. Talaren uppmanade de särskilda partierna att öppet uttala sie för eller mot regeringen; han begärde icke något votum, som fritog henne från någon skuld, utan ett öppet gillande eller ogillande af hennes förfarande. Han önskade kraftigt undertrycka de missbruk, som under de sista händelserna uppenbarat Hip och skulle med parlamentet öfverenskomma om de åtgärder, som måste vidtagas för detta ändamål. Härefter erhöll Ratazzi ordet och förebrådde ministeren för det den klandrat det förra kåbinettet i afseende på de frivilliges expedition, ehuru den hade i sina händer handlingar, som bevisa, att nämnda kabinett alltid sökt förhindra expeditionen. Han klandrade vidare regeringen för det hon icke kraftigt protesterat mot den utländska interventionen och mot den skymf, som franska regeringen tillfogat Italien och kronan. Han visade nödvändigheten att åtskilja de båda makterna i Rom. Utan den romerska frågans lösning skall man aldrig kunna göra slut på agitationen i landet. Han hade alltid varit af den si en, att faribaldianernas expedition var oläglig och oklok. an klandrade konventionens upphofsmän, för det de med en stark makt tnderteckant vilkor, som saknade tydlighet och pgifvit denna makt rättigheter, hvilka stå i strid mot regeringens oberoende, bland andra rättigheter den, att franske ministern kan kontrollera allt hvad som angår handhåfvandet af Italiens inre ordning. Tal: uppmanade regeringen att framlägga alla depescher och handingar, för att ådagalägga. det förra kabinettets motstånd mot de frivilliges invasion i Kyrkostaten, illäggande, att de till gränserna skickade trup-! en voro tillräckliga för att förhindra beväpna-. le skaror, men icke ensamme personer, att gå öfver gränsen. Till slut anmärkte tal., att man trots väpnad bevakning af de påfliga gränserna icke örmått hindra röfvare att passera samt att icke reller Österrike på sin tid kunnat förekomma, att :0,000 viliga ingo öfver Ticino. . Ratazzi skulle fortsätta sitt tal följandelagen. SPANIEN. Haltofficiella tidningar förneka ryktet om Jubas och Portoricos försäljning till Förenta ! Staterna. j Från den 1 Januari 1868 skola de pro-. ressistiska tidningarne Iberia och Novedados ter utkomma. g FSE ESR ROM EN ONRK Anda RK ötrina onda Mm ns? YTAN KA Ad

24 december 1867, sida 3

Thumbnail