Aftonbladet – 23 december 1867, sida 2

4 n 5 r — Fr j dana lekmäns ideer i ämnet från och med Kant, Voltaire, Svedenborg till och med Fontenelle, Rabelais, Swifts och Holbergs. Af dessa ha vi på svenska sett Voltaires qvicka Micromegas, Swifts Gullivers resor , och Holbergs Nils Kleins resa i underjorden. Åfven ett fruntimmer har skrifvit en af poetisk glöd genomträngd roman Mylord Cetonsresor på de sju planeterna, af hvilka Flammarion gör ett kort, intressant sammandrag. Sist kunna vi, trots det trånga utrymmet, cj underlåta anmärka att år 1842 eller blott 25 år ; sedan en fransk abbe utgaf ett arbete AntiCopernicus, hvari han bevisade, att jorden var större än alla andra himlakroppar tillsammantagna, att solen blott har tre fots diameter, Venus ej är större än en apelsin 0. S. Vv. Som ingen menniska gjorde någon .J affär af Anti-Copernicus, lät författaren utanör sin bokhandlares fönster uppslå ett tillkännagifvande, att han återbär författare-, rvodet, skänker arbetet och 50 francs åt den rste, som kan bevisa, att hans beräkningar äro felaktiga. Vi måste nu afsluta vår anmälan och kunna blott tillönska arbetet, ej så mycket den spridning det tvifvelsutan i alla falla kommer att erhålla, som icke mer den grundliga genomläsning det förtjenar. Den i vårt tycke mot det filosofiska inneI hållet. föga svarande charlataniska titelvignetten är lika öfverflödig som den enda planI schen en ideel vy af Saturni ringar. I böcker bör man teckna allt som kan afritas men ej gifva form åt utsväfvande fantasier, der författaren så tydligt framhållit, att fantasien aldrig kan skapa sådana omvexlingar som verkligheten, fastän vi äro så vana att Ise denna, att vi måste tillgripa solmikroskopet för att i vattendroppens verklighet genast finna föremål öfver vår fantasis skapelseförmåga. Urverldens Under. Populär framställning af Jjordklotets urtillstånd och jordytans daning samt växt och djurverldens uppkomst och utveckling intill närvarande tid af dr W. F. A. Zimmermann. Med 320 teckningar. Öfversättning och bearbetning. (Stockholm, C. H. Fahlstedt.) Vi hafva här inför oss första häftet af ett arbete, som redan förut är fördelaktigt kändt af allmänheten, emedan det nu utkommer i sin andra svenska upplaga, hvilken är öfversatt från originalets tjugutredje. Zimmermanns fängslande stil är välbekant, och då förläggaren lyckats erhålla biträde af en vetenskapligt bildad geolog för arbetets öfversättning, är läsaren desto mera:förvissad, att boken lemnar honom en noggrann, på samma gäng som intressant öfversigt af de allmänna geologiska fenomenen. Detta förlänar boken ett så mycket större värde, som utlänningarne i sina populära arbeten just icke alltid utmärka sig för den noggrannhet i AR gifter, som vi der gerna vilja finna; cdie Wunder der Urwelte är i detta fall icke heller exemplarisk, hvarföre den bearbetning, öfversättaren underkastat den, varit desto mera önskvärd. Utförlig innehållsförteckning åtföljer detta första häfte, och arbetets plan samt de många högligen intressanta förhållanden, som i detsamma beröras, kunna derur inhemtas: Såsom inledhing beskrifver förf. först några af de mera framstående bland de utdöda djuren och växterna från de oss närmare liggande mammuth och myladon i de öfre jordlagren, de ofantliga krokodiloch grodartade djuren i de mellersta lagren och stenkolsperiodens sköna eqviseter och ormbunkar till de enklaste former af växter och djur, som träffas i de äldsta jordlagren. Derpå framställes i ett gripande kapitel, rikt på intressanta detaljer, den Laplace-Herschelska teorien om planetsystemernas uppkomst, averldens skapelsea, för såvidt menniskoandan hittills förmått genomforska lagarne för densamma. Tredje kapitlet egnas uteslutande åt jordklotets uppkomst, huro det sammandragit sig ur de kaotiska dunstmassorna, huru det smälta klotet småningom stelnat och antagit form, huru bergsskorpan bildats, och huru de hemlighetsfulla krafter, som alstrat allt som lefver och krälar på jordens yta, nu börjat verka. Det är här, det gudomliga avarde skarpast framträder emot oss; ty vi kunna förstå bildningen af växter och djur ur andra växter och djur; men vi kunna icke fatta, huru den första växten eller det första djuret uppkommit, med mindre vi vilja medgifva, att jorden i dessa uräldsta tider var i besittning af en alstringskraft, som numera icke behöfver göra sig gällande, sedan jordytan blifvit rikt dd och befolkad ined r af alla1 Med ett d fö mla pytagor ägget? len äro egnad n ngna växtoch djurverlär utvecklingshistorien från den första cellen till konstverket menniskan, Den plutoniska och mekaniska verksamheten framställes i ett vidlyftigt och särdeles innehållsrikt kapitel. Förf. beskrifver de förnämsta lågoch högländerna på jordklotet, de sagolika öknarne, och Amerikas retande högslätter med mera. Likaså beskrifvas de förnämsta vulkanerna, deras utseende, deras eruptioner, och jordbäfningarne med deras förfärliga verkningar. Slutligen egnas ett kapitel åt molucerna och deras förekomst, hvilket man med kännedom om författarens klara och rediga stil äfven på förhand kan rekommendera. Arbetet som utkommer i 8 häften, har erhållit en i allo förträfflig utstyrsel, priset 1 jär billigt. ÅA Grefoe de Camors. Roman af Octave Feuillet t Öfversättning från franskan. Stockholm 1867. (Utgör sjunde bandet af utländska 7 BPIESECE TIKEN OP a NIH kh Ane om å.. omar el