Aftonbladet – 19 december 1867, sida 2

En förvärfskälla för obemeålade. Till Redaktionen af Aftonbladet! Under en tid då hvarje förvärfskälla bör vara välkommen för den mindre väl lottade delen säväl af städernas som landsbygdens befolkning, anser insändaren af denna uppsats det vara hvars och ens pligt att framlägga alla sådana förslager och derom lemna alla de upplysningar, som kunna leda till arbetsförtjenst och på samma gång gagna den stora allmänheten. j Ett af dessa förslager, som insändaren redan sett i andra länder vara satt i prakti är förfärdigandet af halmskor, att vinterti den under resor, särdeles på jernvägar, begagna; och då största delen af den trafikerande allmänheten begagnar tredje klassens der inga af de andra klassernas be eter och skyddsmedel erbjudas, s st lätt härigenom den stora massan illigt pris hålla sig skadeslös för dessa pbäranden. Vid de flesta om ej alla stationer utefter linien borde denna artikel finnas till hands, så att en resande för 30 å 50 öre skulle kunna få ett par halmskor, hvilka han vid sin afstigningsstation mot några öres abatt åter kunde försälja sedan han af dem haft samma gagn som af ett par bottforer å 25 å 20 rdr. Tusendetals förfrysningar, förkylningar, katarrer och snufvor vore förekomna och i mången hydda stillades hungern genom detta fabrikats anskaffande och förfärdigande. rfärdigandet af detta fabrikat bör vara lika lätt som råmaterialet är billigt. Man anskaffar slagtröskad (ej maskintröskad) halm, tager tre parter, hvilka man lindrigt vrider tilldess de väl bekomma en fingers tjocklek; dessa parter flätas till en vanlig trefläta, hvilken, alltefter som den blir färdig, uppnystas, tills man fått den mängd man behöfver. Man tager sedan en läst, för den storlek man på skon åstundar och nubbar flätan löst på denssamma; börjande midt under sulan med en längs efter foten rakt gående del af flätan, kring hvilken man sedan fortfarande lindar och nubbar flätan tills sulan är färdig; h il ningen af sjelfva öfverfoten tilldess man fått den höjd, att skon stiger väl öfver fotknölen, hvarefter man med grof linnetråd hopsyr torna, borttager nubbarne och utdrager lä sten. Vill man göra så att dessa skor fullt motsvara ett par lägre bottesfortes, behöfver man endast i hvar och en af dem insticka en gammal ylle eller klädeslapp. Då denna billiga beklädnadspersedel besparar obehaget af förkylningar och förfrusna fötter, är intet tvifvel om. att ej fabrikatet skall med tacksamhet och mot ganska god pekuniär erkänsla mottagas af den publik som nu under väntan, stampar fötterna i tredje klassens vagnar, på bondslädar och i kalla försäljningsmagasiner och butiker m. m.