Aftonbladet – 19 december 1867, sida 2

Friherre von Vegesachs soppimjöl. Då förliden höst vidsträckta trakter inom vårt land hemsöktes af svår missväxt, då priset på brödsäd och potates steg nästan dagligen, då följaktligen alla de obemedlade ngo en svår och dyr tid till mötes, sä sjorde sig frih. O. G.E. v. Vegesach, som är en gammal man med det välvilligaste hjertejag, den frågan: Kan man ej utfinna ett letnadsmedel för de fattiga på en gång mnärande och billigt? Han visste att på landet är den fattiges föda under dyr tid till stor del vattvällingen, som, då mjöloch! mjölktillgången är knapp, utgör ett ytterst svagt födoämne; han började så att experimentera och kalkylera, och kom slutligen å den idn att bereda ett soppmjöln, ket — vi kunna fö a det — motsvarar de ofvan antydda fordringarne. Han delgaf sin uppfinning åt den i hufvudstaden bildade undsättningskomiten för de nödlidande i Norrland. Komiten tog noggrann kännedom. om det ifrågavarande soppmjölets bestånds-! i unde att mennir allenast af bröd,, inköpte komiten efter hand betydliga partier af detta soppmjöl, hvilka till olika nödorter afsändes. Åtskilliga mera verksamma fattigvårdsstyrelser och enskilda personer reqvirerade äfven stora qvantiteter soppmjöl, och frih v. Vegesach har från många reqvirenter mottagit loford för varans utmärkta beskaffenhet. Vi göra ingen hemlighet af att när detta soppmjöl först omtalades, uppstod hos oss stor misstro mot detsamma. Just det billiga priset alstrade denna misstro. Under åtskilliga mindre dyra år än det innevarande, ha vi sett soppkokningsinrättningar etableras, alltid medförande en dryg kostnad för anläggarne, men sällan i verkligheten motsvarande ändamålet — hufvudsakigen derföre, att då de inrättas i mindre skala, bli de alltför dyra relativt till den produkt de lemna, och anläggas de i stor skala och således afsedda för ett större antal konsumenter, så nödgas ett betydligt antal af dessa gå lång väg och använda för mycken tid till soppafhemtningen. Verkställes den under den kallare årstiden — och det är då som kokinrättningarne företrädesvisanlitas— så blir soppan under hembäringen kall och måste då ånyo uppvärmasi hemmet. Qvantiteten får ofta ersätta qvaliteten, i detta som i så många andra fall. 1 Dertill kommer att den fattigsoppa, som på ivrättningen blir öfver från den ena dagen till den andra — och det inträffar pgfta, om ej alltid — blir ändå mindre smaklig, synnerligt smaklig är den väl sällan, och händer det att reqvirenterna ibland bli flere än påräknats, så förtunnas soppan på stället allt mera, men tager slut gör den sällan. Några af dessa olägenheter antogo vi att frih. v. Vi chs soppmjöl äfven skulle hafva — och för resten dels sakens nyhet, dels soppmjölets billiga pris verkade på o Men så fästes vår uppmärksamhet derpå, att soppmjölet kan användas i hemmet, att sjelfva kokningen upptager en kort stund, och att soppan erhålles varm i hemmet, samt att tillagningen afpassas efter de ätandes antal. Den kan äfven göras mer eller mindre kraftig medeist större eller mindre tillsats af soppmjölet, allt efter råd och lägenhet. Våra betänkligheter (fördomar) veko således undan ju mera vi satte oss in i saken och samma erfarenhet ha äfven andra gjort. Då nu en portion af frih. v. Vegesachs soppmjöl, inlagd i paket, innehåller 5 ort, h detta invispas precist som vid vanlig illingskokning i 30 kubiktum vatten, så erålles, när kokningen är verkställd, fullt ett halft stop (—två djupa tallrikar) soppa. Men hvad kostar då detta halfstop? Jo — veden icke beräknad — tre öre! Men — nder man — och vi erkänna denna invändning gjorde äfven vi — kan denna soppa vara smaklig? har den någon smak? Ja — svara vi efter anställda prof-ätningar — den har en ganska god och kraftig smak, fullt jemförlig med-flera och bättre än många inrättningssoppor,, som vi pröfvat. Detta omdöme ha vi hört uttalas af flera välbehållna arbetarefamiljer, som finna sin uträkning i att begagna detta soppmjöl. Men det innehåller väl, ja det innehåller bestämdt, musten af urkokta ben af betänklig härkomst? invänder man, och det ha vi hört personer under synbara rysningar påstå. Vi svara derpå:i detta soppmjöl hvarken