ren, att stadsfullmäktige genast måtte fatta beslut i saken, hvilket ordföranden, med stöd af kommunelstadgan, förklarade kunde ske, om alla förenade sig i beslutet.. Vid harefter framställd proposition, bifölls motionen enhälligt, och kominer skrifvelse i ämnet att skyndsamligen aflåtag till K. M:t. Hr J. v. Koch vuppläste slutligen en motion, hvari han hemställde, att stadsfullmäktige måtte tillsätta en komitå, bestående af trenne medlemmar af Stockholms börs, för att efter inhemtande af noggranna upplysningar, inkomma med utlåtande angående den af hr Koch klandrade åtgärden, att trafikstyrelsen med direktionen för Köping—Hultbanan ingått särskild öfverenskom melse, hvarigenom frakterna å statens jernvägar ör förbindelsenimed Köping —Hultbanan och Göteborg blifvit nedsatta under de ordinarie taxorna, så att jern, trävaror, cokes och stenkol kunna t. ex. från Köping fraktas till Göteborg för mycket billigare fraktsatser än till Stockholm, ehuru vägen till Stockholm är 5,6 mil kortare än till Göteborg, en öfverenskommelse, som hr Koch anser vidtagen, för att gynna ett visst lokalintresse och vara till stor skada för hufvudstadens affärslif och handel.