Aftonbladet – 2 december 1867, sida 3

Skämt och Allvar. I ett fönster stod en bur och i buren satt en ekorre. En samling folk stod utanför och skrattade hjertligt ät den lilla varelsens lustiga språng. Också jeg stannade för alt se på djuret. De emå tassarna eprungo hastigt upp och ned, som nålen i en symaskin, men hjulet snurrade rundt, och när ekorren sprungit en halftimma hade han äsdå icke hunnit längre än i buren. En sådan liten lustig kurre !P utropade en sextonårig fröken och hade så när slagit ihop händerna af förtjusning, men så kom hon ihåg at: hon icke var barn längre cch derför emålog hon bara. Nu har han roligt, skall jag säga?, yttrade en fetlagd borgsre och skrattade så att han måste hålla händerna för magen. Men sjelf kunde jag icke skratta åt ekorren, ty det var nägot i hans öga som såg