Aftonbladet – 2 december 1867, sida 2

EKONOMISET. varför kommer ledigt penningkapital ej hit? , Man frågar sig med verklig eller låtsad förvåning hvarföre. ej detiutlandet rådande öfverflöd på ledigt penningkapital söker plocering i Sverge eller åtminstone i svenska statspapper för att ernåen högre afkastning än hvad som för närvarande, med jiaktiasande af nödig försigtighet, kan erhållas på de stora penningmarknaderna i utlandet? Oss förefaller detta ganska klart, ty vi hysa den bestämda åsigten, att penningkapitalet söker sig till de bästa placeringar. Med ordet bästa menas dock icke ensamt den högsta afkastningen, utan jemväl den största sannolikheten att icke iörlora sjelfva kapitalet eller någon del deraf. Nog känna vi här alla, att ingen risk är förknippad med placering uti svenska statspapper och en sängd andra svenska säkerheter, men i utlandet byser man ej samma goda mening, och på grund af den uppfattning man fätt, anser man der den svenska krediten temligen god men längt ifrån att vara belt och hållet obetviflad. Hara ett eå skeft föreställningssätt kunnat uppkomma skola vi försöka att utreda. Handeln med en del konsumtionsartiklar, företrädesvis manufakturvaror, har ganska allmänt tagit en säden riktning, att den minste svenske minutör uppsökes af stora utländska firmors agenter med förbigående of dem, som här i landet idka grosshandel. Vi afse icke att klandra detta, ty vi äro vänner af det fria utbytet? och anse att hvarje loflig väg må efter eget bepröfvunde af vederbörande begagnas. Men vi tro oss hafva funnit, att utländningar på denna väg olifva fordringsegare uti ett större antal svenska konkurser än tillförne, då utländska irmor sålde en gross till svenska firmor, vilka sedermera i deras tur sålde till inhemska minutörer. Skilnaden emellan att begagna en grosshandelstirma eller en agent BREUER ASU ACO RESER SNR SRS SIREN