Aftonbladet – 25 november 1867, sida 2

j j b b b Eb pr i Md mek et eb JA mill. skålp. I början af århundradet der-: Jemot uppgick densamma till ett vida högre ! belopp, ex. 1816 till 42,458,753 ekålp. I Tillverkningen at rom gick, såsom en följd! kerfabrikation åren 1847—50 kan anses uppgå till 954,000 dollars, bvaraf en nettoI vinst af ungefär 254,000 dollars ärligen I tvenne städer, OChristionssted och Fredriksförklarades för en frihamn. S:t Thomas : ypperliga hamn besöktes åren 1531—40 i . I medeltal af 2557 tartyg ärligen orm tillsammans 161,408 tons eller något mindre än -Ityg hade deremot från det tidigare decenThomas, som är en af de förnämsta statioänkta omröstning i frågan utfaller, torde,så cke vara tvifvel underkastadt, ty öarne hysa hvi västan uteslutande amerikanska elementer.så intalet af dervarande danskar är ytterstbel inga. ick En flyktig blick på dessa öars statistiskt är vstoriska förhållanden torde icke sakna in-fra resse. Till deras betydelse med afseende äj der verldshahdeln och kommunikationen från en Buropa, via Panama, till Stilla oceanen, och Hv vilken vigt de följaktligen skola få i Nord-vu merikas hand, komma vi längre fram. sig Öarnes areal och deras nuvarande befolk-!ra ving (folkräkn. 1860) är för: un: 5:t Croix. .. 34 qv. mil 22,62 inv.sdo 5:t Thomoa: 11 12.560 )ka S:t Jean .... 1 1.715 Summa 5610 Qv.-mil 36,137 inv. 17 Senare uppgifter tala om en totalbefolk-: ning af 38,130 individer, större delen aflne nvånarne äro afkomlinger af fordom iwalj; vorterade negerslafvar samt e. k. kulörta, lf en blandningsrace af hvita och svarta. Delqe vitas antal är icke stort. Allmänna språ-lpa set är engelska. Nyare uppgifter saknes,lpm;j men år 1835 funnos å S:t Croix 1749 och lnic på S:t Thomas 1835 hvita på en totalbe-lsy folkning å dessa öar nämnde år af resp. Ri 26,681 och 14,022 personer. HSlafvarnes enls; tel år 1846 var på S:t Croix 16.706, 5:tlsk Thomas 3494 och på S:t Jean 1790. Pålpi sefiare tider torde de hvitas antal ha ytter-oa ligare förminskats liksom i allmänhet kolo-1Tte niernas invånartal nedgått. År 1835 hadelqaa alla tre öarne tillsammans ännu 43,170 inv., ! FE; år 1860 deremot blott 36,137. Jemte detta lsa föga uppmuntrande faktum bör ej lemnaslsn oanmärkt, att gvinnornas antal otydligt lir e öfverstiger männens bland uegrerna och tr kulörta. Äfven är qvinnornas medellifstidslängd större än männens. af Öarnes ekonomiska ställning är icke glän-5: gande, trots deras naturliga rikedom. Kli-ta matet å alla är godt, fisket gifvande, jor-rä den fruktbar och naturen prunkar i tropisk bi yppighet. Men öarnes, förnämligast S:tfö Croix, hufvudsakliga näringsgren, socker-n odlingen, har nedgått från sin genom slaf-p arbete onaturligt uppdrifna höjd. Äfven kon-fc kurrensen med ostindiskt socker har gjortfc eitt till. te Aran att först af alla europeiska folk ha i sina kolonier förbjudit imoch export af h slafvar, det vill säga så godt som upphäfva den egentliga slafhandeln, tillkommer Dan mark. Detta skedde genom en förordnisg af den 16 Mars 1792, som stadgade att från början af äret 1803 all sådan slags handel vore förbjudea å de danska vestindiska öarne. Men den egentliga slafemancipationen vidtog först sedan England 1831 dertill gifvit initiativet. I början voro dock edgifvandena ät de ofria ganska ringa. Året 1848 var dock äfven härvidlag afgörande och Pett litet uppror i S:t Thomas? bröt för alltid det nesliga oket. Det är egentligen 5:t Croix som producerar socker. År 1850 voro af denna näringsgren upptagne 20,196 acres jord, medan S:t Thomas, en bergig ö, blott företedde 570 och S:t Jean, den minsta, 976 acres under sockerodling. Hela utförseln af denna vara utgjorde sistnämnde år från S:t Croix 11,085,373 skålp., de närmast derpåföljande ären steg exporten med cirka af densamma, hand i hand med sockerproduktionen. Medelvärdet af S:t Croix soc: 1: skulle framgå. Hälften af S:t OCroix socker, nemligen allt af prima qvalitet, går till Förenta Staterna. Ehburu S:t Croix har sted, hvardera med goda hamnar, så har dock S:t Thomas tagit försteget, hvad den egentliga handeln beträffar. Härtill bar icke så litet bidragit att det redan år 1782 decenniet 1821—30 företer. De flesta fartyg voro engelska, nemligen 737, danska 417 och amerikanska 406 samt 456 spanska emot endast 47 fartyg årligen från Spanien under åren 1821—30: Antalet franska farniet till det senare nedgått från 238 med 19,448 tons till 189 st. med 17.274 tons. Trafiken i S:t Thomas är icke ringa. Imporien till denna hamn, i många afseenden ett centralupplag för spridning af europeiska alster i Westindien, anslås till 10 å 12 mill. rdr danskt, hvaraf ungefär hälften från England och !s från Nordamerika. Antalet bandlande var år 1848: af 1:sta klas: sen 40, af 2:dra 32 och af 3:dje klassen 28. Dessutom hade staden 2 banker. Dessa af naturen så rikt begåfvade och förmånligt belägna öar, isynnerhet S:t nerna för den tillväxande rörelsen från Europa till Austrelien och Stilla oceanen, skola snart under stjernbanerets hägn gå en blomstrande framtid till mötes. Med huru oblida blickar emellertid England skall åse hela denna tillställning kan man lätt tänka sig. Man bör nemligea ihåghomma, att Eogland hittills fullkomligt beberrskat handeln på Westindien. Från England afgingo till Westindien år 1865 icke mindre än 1611 skepp om 618,077 tons och kommo derifrän till engelska hamnar 1556 fartyg om 568,551 tons. Af deita antal belöpte sig på de f. d. danska öarne 211 fartyg om 124,677 tons och blott 36 till England afgångna om 38,601 tons. Betänker man dyrbarheten af Jaddningarne på denna linie, från England manufakturoch Westindien! kolonialvaror, ara a a Ner DEI AKTRA emot att få ge ett litet bugg it detta fläckfria rykte, applåderade nu lifligt. Ingenting från herr de Barclays sida kunde för