Aftonbladet – 25 november 1867, sida 2

Doe danska koloniernas försäljalng. Medan Europas monarkiskt styrda stater aborera med sina politiska förvecklingar? ch bortkasta milliarder på improduktiva tående armers underhåll, går på andra silan Atlanten en storartad maktutveckling tadigt sin gång framåt och den amerikanka unionen tager det ena steget efter det ndra fram mot sitt stora mål. Förra hälfen af det löpande året bevittnade det forlom ryska Amerikas införlifvande med Förenta Staterna, en landvinning af 24,300 jvadratmil jord och 54,000 invånare, och ander de senaste veckorna har man inledt förhandlingar om en ny landvinning, som visst icke är till omfånget så stor, men dock kan bli af mycket stor betydelse. Unionen har sålunda, med blicken fästad på Stilla oceaven och dess stundande vigt, inom loppet af ett enda år utsträckt sin högra hand mot det högnordiska Amerikas bjessa och med den venstra omslutit !en af de yppersta perlorna i det tropiska Westindien: de danska kolonierna — ett nytt slag för Englands handelsöfvervälde och ett nytt och stort steg framåt i den nordamerikanska sändningens intresse. Det händer ofta i verldshistorien, att en orättvisa eller ett begåaget misstag af den Palit förutseende diplomatien? snart nog hämna sig sjelfva. Så har nu inträffat. Danmark styckades af det öfvermoediga Preussen, medan England var en overksam åskådare af det vidriga ekådespelet. Men Danmark vill och kan icke förlora mera, det drager sig tillbaka inom sitt skal och det säljer sina vestindiska öar — för att kunna gjuta tillräckligt antal refflade kanoner, bygga monitorer och göra afbetalningar å sin stats. skuld. Men till hvem är det som Danmark säljer dessa dyrbara besittningar, S:t Croix ?Antillernas trädgård?, 5:t Thomas och S:t Jean? Egendomliga och rättvisa ödets ironi! Det ör till Englands enda konkurrent i verldstrafiken, till den raske och företagsamme Uncle Sam. Å Att Danmark, politiskt taget, gjort rätt häri är lika visst som att det på denna TA a a me mm transaktion gjort en god affär. 1 politiskt afseende voro öarne af ingen vigt för Danmark, som på långt när icke iniager deuv ställnipg inom verldshandela som t. ex. Holland. Hvardera äro små stater i politiskt hänseende, men medan Holland, såsom ett transitoland af högsta vigt för hela dena medeleuropeiska varuomsättnicgen, kan draga väldiga fördelar af sina öfverhafsbesittningar, så voro deremot i det företrädesvis jordbruksidkande Danmarks hand utländska besittningar, isynnerhet små, af en jemförelsevis inga vigt. De danska kolonierna ha icke heller någonsin varit en afsättningskälla för danska produkter. Detta gäller särskilt nu då Holstein och Blesvig gått förlorade ). Den rent ekonomiska sidan af saken är denna. Danmark upprättade år 1671 medelst oktroj af den 11 Mers samma år ett ?Vestindiskt kompani, som i början endast egde S:t Thomas och S:t Jean, men redan år 1733 för 175,000 rår d. af Ludvig XV i Frankrike tillöste sig ön S:t Croix. Komaniet fick ny oktroy af den 5 Febr. 1734. Vågot senare erhöll detta kompani uteslutande handelsmonopol på alla tre öarne. Följden af detta monopol var naturligtvis att koloniernas välstånd började sjunka. På invånarnes förslag inlöste cå danska regeringen öarne af kompaniet för en summa af tillsammans 2,239,446 rår d. Sedan dess ba dessa besittningar icke tillskyndat moderlandet någon förlust. Fastmera ha desamma vissa år till och med afkastat någon, om än icke stor, direkt behållning åt staten. Och nu har Danmark öfverlemnat dem till unionen för 11!4 millioner dollars eller ungefär 40 millioner sv, riksmynt, en isanning god affär. Huru befolkningens till2) Se härom detaljuppgifter i A. F. Bersöes ?Den denske Stats Statistik, Kbhvn 1853. IV Bind pag. BöT—T es lagsna Buna fättor nå färtalata alinnriva mark