Aftonbladet – 22 november 1867, sida 2

I STOCKHOLM den 22 Nov. I dessa dagar ha parlamentariska sessio. ner öppnats i de båda europeiska länder der man fö eträdesvis söker att med viss parlamentariska former smycka och be mantla den herrskande militärdespotismen. Konungen af Preussen har inför sin landt. dag jublat deröfver, att den nationella en. hetens verk nu trädt in i lifvet? och att de annekterade länderna nu äro representerade i de preussiska kamrarne; men det fanns visst icke många af dessa eröfrade lands: delars deputerade, som kände gig böjda at instämma i jublet. Vid inträdet i preussi: ska landtdagen står för dem såsom varning den nyligen mot Twesten fällda domen, hvilken underrättar dem derom, att de inom denna representation, om de icke hålla tungan rätt i mun, mycket lätt kunns ådraga sig två års fängelsestraff, under det hrr Sobbe, Patzki och. andra militärjunkrar, som förgripit sig på det mest upprörande sätt mot fredliga menniskors lif, ära och gods, komma ifrån saken med ett par veckors fästomgsstraff. De veta att landtdagen icke blott, såsom det heter i trontalet, öfverlemnat en del af sing. rättighe. ter åt nordtyska förbundsrikeåagen?. uten helt enkelt uppoffrat och förintat dem. Aktningen för de annekters2 . M e ländernas egendomligheter har frå, den bismarckska re. geringens sida er, sno. Cudast uppenbarat sig deri, att regerin?, sökt upprätta en solidaritet i junkeintressen mellan de gamla och nya PY vinserna och noga bållit på alla föräldrade adliga privilegier och institutioner, der sådana funnits; deremot ha alla egendomligheter af liberal karakter antingen redan blifvit utplånade eller stå på väg att bli det, t. ex. det såsom ypperligt och mönstergiltigt erkända hannoverska rättegångsväsendet. Konungen af Preussen hugnar sina nya undersåter med en erinran derom, att de nu komma att sortera under öfvertribunalet i Berlin, denna beryktade öfverdomstol, hvilken, som man vet, besitter en stor förmåga att tolka de bestämmelser i konstitutionen, som stadga ansvarighet för ministrarne och ansvarsfrihet för de deputerade i deras egenskap af deputerade, på sådant sätt, att ministrarne ostraffadt kunna kränka författningen, men folkrepresentanterna kastas i fängelse, om de inom landt dagen våga nämna ett dylikt brott mot författningen vid sitt rätta namn. I fråga om den yttre politiken och den allmänna politiska ställningen var preussi ska konungens tal så ytterst fredligt, att det knappt syntes möjligt att kejsar Napoleon i detta hänseende skulle kunna öfverträffa honom. Och dock har kejsar Napoleon i detta fall gjort sitt bästa. Han förklarar det rent af för högst besynnerligt, att man hyst några farhågor för fredens störande, att man icke satt full lit till den ovedersägliga borgen för fredens bevarande, som legat i franska regeringens politik, och förkunnar högtidligt, att numera är allt hat emellan nationerna undanröjdt, hvilket onekligen låter ganska eget i det ögonblick, då de franska ?Chassepot-gevärens underverk? hos den italienska nationen framkallat den mest glödande harm och förbittring, och då kejsaren sjelf omedelbart derpå måste häntyda på de-mest storartade ansträngningar för krigiska rustningar och ny militärisk organisation. Hela denna fredstirad blir utan egentlig betydelse med afseende på den verkliga ställningen. Man märker afsigten och blir förstämd?, kanske mera än förut. Cesarismen ser i den allmänna oron, i bristen på öretagsamhet, i brödlösheten för massor af ärbetare, klippor, på hvilka den lätt skulle kunna stranda, och den har icke mod att nom ett verkligt nytt system söka vinna troende. ?De mörka punkterna? ha un. ler de senaste två månaderna blifvit allt lere, och till de öfriga förlägenhetersa har wu slutligen kommit den romerska, med af-. eende på hvilken franska regeringen sanolikt icke ännu vet någon verklig utväg ; y det må vara tillåtet betvifla, att hon jelf tror på möjligheten af en kongress. j Trontalet har följande lydelse: ; 4 Mina herrar senatorer, mina herrar deputerade ! Nödvändigheten att åter upptaga de afbrutna Srarbetena till vigtiga lagar har nödgat mig att ammankalla er tidigare än vanligt. Dessutom ha ! yare tilldragelser gjort det önskvärdt för mig ! tt omgifva mig med er insigt och medverkan. ! edan I åtskildens, har en obestämd oro gripit ;uropas allmänna sinnesstämning och öfverallt t askränkt den industriella rörelsen och handels1 Sretagsamheten, Trots förklaringarne af min egering, hvars fredliga hållning aldrig underått någon omvexling, har man utspridt den meingen, att hvarje förändring i Tysklands inre srfattning måste gifva oss anledning till strid. etta tillstånd af osäkerhet kan icke vara länre, man måste frimodigt antaga de timade förndringarne på andra sidan om Rhen, och för j lara, att så länge våra intressen och vår vär4 ighet icke hotas, skola vi icke blanda oss i de mskapningar, som försiggå till följd af folkens nskan. De bekymmer, som gifvit sig tillkänna, ro svåra att förklara på en tid, då Frankrike fvit verlden det mest storartade skådespel af irsoning och fred; den allmänna verldsutställingen, till hvilken nästan alla verldens suveräer infunnit sig och der representanter för de betande klasserna i alla länder sammanträffat, ar fastare tillknutit förbrödringens band mellan ationerna. Den är förbi, men skall efterlemna t djupt intryck -på vår tid. Ty om utställninn, efter att ha majestätiskt rest sig, endast red en ögonblicklig glans, så har den dock för ltid tillintetgjort de fordna fördomarne och villrelserna. De hämmande hindren i arbetet och a telligensen, skrankorna mellan de särskilda folj n såväl som mellan de särskilda folkklasserna, tet mellan nationerna, det är hvad de för all1 I öfvervunnit. . Dessa obestridliga garantier för endrägten få. ck icke afhålla oss från att förbättra Frankil tes militärinrättningar. Det är en befallande igt för regeringarne att oberoende af tidsför4 andena följa framstegen i alla elementer, som Å göra landets kraft, och det är för oss en nödndighet att förbättra vår militärorganisation ej indre än våra vapen och vår flotta. Det före terjectionen är utnött. Men likagodt4, . lade hon lifligt, jag hyser inte något agg ja I or får dat 6 C.