Aftonbladet – 14 november 1867, sida 3

krafter; eller ock, när en duglig tjensteman blifver från flera håll så öfverhopad med uppdrag och föriroenden, stttiden med svårighet vill räcka till för allas vederbörliga skötande. Nåväl! Den rysliga sanningen måste fram: Triengelmätningen har stundom varit anförtrodd åt officerare. HEgentligen hafva dock inom topografiska kåren blott tre häråt någon längre tid egnat sig: Den ene i 6 år (efter ati dock förut i många år hafva i professorns ställe förrätlat astronomiska ortbestämmelser); den andre i 18 år; den tredje (ännu verksam) i 7 år. Tillräcklig öfningstid har således ej fattats, huru man i öfrigt vill bedöma arbetet. Kårens öfriga officerar: hafva endast så mycket varit vid triangelmätving använda, som erfordrats, för att inhemta allmän kunskap om denna, med de öfriga arbetena noga sammanhängande del af tjensten, samt hufvudsakligast för att kunna användas vid triangelmätning af andra ordningen, hvilken exempelvis i år sysselsatt fyra observatorer, och hvarvid allt anspråk på gradmätningens ytterliga finhet bortfaller. För öfrigt erinras, att den ende vid gradmätningen i Sverge allt sedan arbetenas början fortfarande anställde medarbetare vait en officer. Det vill således synas, som icke något rängande behof förefunnes, att vid triangelnätningar uteslutande använda civila biträlen, eller att, ehuru dylika arbeten utgöra ;rundläggningen för de topografiska, öfverlytta dem till en annan sjelfständig kår, som icke hade att utföra de senare. En ådan anordning skulle ock, så vidt insändaen har sig bekant, skilja sig från alla anira länders, utan att ändå innebära någon vorgen för arbetets ökade värde. Nit och llvar äro hufvudsaken; embetsdrägt och ;mbetstitlar af underordnad betydenhet. . 1 F.N. A.