SRENOT ERNER SReAAYTnODES Till Redaktionen af Aftondladet ! Då de allmänna tidningarne tvifvelsutan inom kort komma att omiörmäla den ovanliga företeelsen, att en legligen engagerad eångerska, midt under pågående speltermin afgär från sitt vid Kungliga teatern innehafvande engagement, har jag, för att förekommsa hvarje misstydning, ansett som min pligt, att för allmänheten i degen lägga motiverna till denna min afgång. Med anledning af en kungliga direktionens åtgärd att å personallistan för den, till uppförande den 13 dennes bestämda operan Afrikanskan?, uppföra mig såsom utförande PInez? parti, infann jag mig hos herr förste direktören, för att begära ait bli befriad från ifrågavarande roll, Skälen, hvarför jag ville afsäga mig densamma, höra egentligen icke hit och torde ej heller rätt kunna fattes af den, som icke sjelf är artist och följaktligen icke kan sätta sig fölkomligt ini en artists sätt att tänka och känna. Nog af, för herr förste direktören antydde jeg dem och vädjade till hans ridderlig: fnkänslighet med bön att blifra befriad från tjenstgöring vid ofvanberörda föreställning; någonting, som lätteligen kunnat och till och med borde hafva beviljats, då fröken Harling med myc. ken förtjenst utfört ?Inez? parti och det väl torde vara mindre välbetänkt att fråntaga unga förhoppningsfulla talanger tillfälle att evertuera sig; men herr förste direktören nekade dock att bevilja min begäran under yttrande: att man ej kan begära några konsiderationer vid teatern. Jag anhöll då att åtminstone första gången ?Afrikanskan? gafs, efter det jag afträdde från detaf mig senast utförda (?Selikas?) parti, få slippa att spela XInez?, men förklarade mig för framtiden villig att alternera i detsamma eller vid fröken Harling möjligen åkommen indisposition rollen öfvertaga, liksom jag fordrade att (1 enlighet med den rättighet mig i kontrakt var medgifven) få alternera äfven ?Selikas parti. Härpå svarade herr förste direktören, att något uppträdande som ?Selika? ej kunde medgifvas nig, förrän operan gått 5 å 6 gånger med den ursprungliga rollbesättningen och att jag ej borde kunna förvåna mig öfver ett sådant arrangement, då operan under senaste tiden gått så illa?, att den derför icke gifvit folk, utan orsakat teatern forluster. Af detta yttrande upprörd, frågade jag huruvida herr förste direktören dermed afsäge mitt uppträdande såsom Afrikaoskan? (— BSelika). Han framdrog då några räzenskaper och yttrade: Ja,.se sjelf, under de första 20 gångerna (i våras), då fru Micheöli spelade ?Selika?, gaf operan fulla hus; men sedan har den inte gifvit mera än så och så mycket? !?, En invändning, att fra Michaöli blott spelat 15 gånger (och jag 6) af de 21 gånger operan gafs förliden saison, tjenade lika litet att bringa herr förste direktören till besinning om rätt och billighet, som den anmärkningen att det ligger i sakens natur, att en pjes efter en längre följd af representationer så småningom ger mindre recetter. Jag påminde nu hurusom jag på direktionens egen begäran, då fra Michaölis engagement förliden vår utgick för spelterminen, öfvertagit och hastigt instuderat ?Selikas? parti, i akt och afsigt att göra teaterdirektionen en tjenst, då den ville bespara sig en extra utgift för fru Michaölis engagerande under Juni månad; att det, under sådana omständigheter, väl vore möjligt att och ledsamt om jag verkligen orsakat den försporda minskningen i recetten; men att det, för hvarje händelse, vore föga ridderligt att kasta mig en sådan förebråelse i ansigtet. Herrförste direktören vidhöll det oaktadt sitt yttrande, denna gång tydligen sägande: ?att det hade varit bättre om jag icke spelat ?Afrikanskan?, då operan, så exceptionellt omtyckt som den var, ovilkorligen fortfarande gått för fulla hus?.