Aftonbladet – 13 november 1867, sida 2

— Krigsvetenskaps-akademien firade i går efton sim högtidsdag, hvilken bivistades af akademiens förste ledamöter hertigarne af Östergöt!and och Dalarne. Utom akademiens båda nuvarande styresmän, generalmsjoren J. af Klen och f. d. statsrådet H. L. H. Hamilton sgamt dess sekreterare general majoren J. A. Hazelius, bemärktes statsråden grefve v. Platen och Abelin samt norske stateministern von BSibbern, sekundeheferna för Svea och Audra lifgardet samt Lifgardet till häst, kontreamiral Lilliehöök, chefen för skärgårdsartilleriet jemte ett större antal högre och lägre officerare, åtskilliga af befälet inom hufvudstadeas skarpskytteförening samt 20 kadetter, hvilka erbållit biljetter lör högtidsdagens öfvervarande, Sedan förste styresmannen på öfligt sätt helsat de båda hertigarne, meddelade sekreteraren en kort, men liflig skildring af krigekonstens omätiliga framsteg under de senare åren, dervid berörande skjutvepaens förändring, hvartill talaren likväl varnade att ej sätta alltför stor tillit, emedan vi a större vigt ligger uppå organisationen af krigshärarne, ty Putaen organisation, en stark organisation, finnes ingen arme. Härvid framställde talaren den preussiska armön såsom ett exempel för alla öch anförde det den förträffliga organisationen af den preussiska armen och en utmäörkt generalstab mer än allt annat bidragit till dess seaaste segrar. Under året hade akademien mottagit svar å två af fina uppställda prisf ägor, men ehuru desamma vunnit akademiens erkännande, har likväl icke någondera at dem ansetts börs fillerköcnas något pris. De för nästa år utställda prisirågor komma inom kort att offentliggöras iallmänna tidningarne. Härefier meddelades de föreskrifna årsberättelserna ef föredragande i taktik: köpten J. Mankell; i ertilleri: kapten P. OC. Fries, i hvars anmälda frånvaro berättelsen upplästes af sekreteraren; i befästningskonst: kapten E. G. Kliogenstjerna; i topografi: kapten J. O. Stecksen; 1 sjökrigsvetenskap: öfverste A. v. Felitzen samt i krigsförfatt ging: i. d. lendehöfding W. Gyather. Hr Mankell yttrade att med afseende på de förändringar, som. krigskonsten numera undergått, intager frågan om detsnabbskju tande gevärets inflytande på taktiken ett mycket vigtigt :um, ty den medelst bakladdningsgeväret införda snabbskjutmingen tillåer icke pu som förr de stora massorna att användas. De djupa kolonnerna måte utbytes möt kompanikolopner med 4 mans djup och starka tiraljörsvärmar. Tålsren anförde ett yttrande al en ansedd tysk för fatlare i fråga om sättet föraafallets anordnande under pu inträdda förhållanden, öf; verensstämmande i hufvudssk med hvad tal. sjelf nyss yttrat om en ändamålsenlig samverken mellan lättrörliga kompanikolonner och starka tivaljörsvärmar, och betonade särskildt nödvändigheten af sorgfälligt begagnande af det skydd terrängen kan erbjuda för att under fromryckandet alltemellanåt göra halt och gifva eid. Tal. lemuösade slatligen en af talrika statistiska uppgifter åtföljd redogörelse för den ofantliga utveckling Tysklands stridskrafter numera erhällit samt de bemödanden som gjoris i Frankrike och Österrike att på ändamålsenligaste sätt omorganisera sina resp. armåer, så att de må blifva fullt jemfosliga med den tyska, Afven den pågående organisationen af danska armån berördes och meddelade tal. att Danmark numera är i stånd att till krigsbehof uppställa 2!0 proc. af sin befolkning, oberäknadt alla ersättningstropper samt attden nya danska krigsförfaltninpgeu kaa betraktas som den mest genomförda folkbeväpning, Såsom något serdeles pikant ihr Mankells föredrag, hvaraf det föregående utgör en alltför kort s:mmanfattning, ause vi 033 j böra utlemna talarers ytirande om huru taktikens utveekliog inom vårt land blifvit följd. Tal. påminner nemligen om huru man vid den senaste fältmanövern lätteligen skulle kunvat komma till den öfvertygelsen, att vårt infanteri ej egde mer än en stridsformation, nemligen erfallskolonnen eller dubbla divisionskolonnen, gBom den uumera blifvit omkristnad till?, ty alla bataljonschefer tycktes öfverenskommit om att nästan uteslutande begagaa densamma och att inklämma den i hvilken terrärg som helst.