Aftonbladet – 11 november 1867, sida 2

mande applåder. Det är en ren förnöjelse att se, huru elaquen får full ledighet och slipper allt besvär, när hon uppträder i ett stycke. Tydligen är hon en deciderad gunstling hos pariserpubliken, Fröken Nilsson slutar dena 15 November å Theåtre lyrique och öfvergår från nämnda dag till stora operan, der hon dock icke komrner att uppträda förr än i December, emedan hon först måste inöfva Ophelias parti i Ambroise Thomeas nya opera, Hamlet. Före sin afafgång från Lyrique ärnar hon dock uppträda en gång såsom Elvira i Don Juan, för att derigenom möjliggöra, att fröken Signe Hebbe kan få låta höra sig såsom Anna, hvilket lärer komma att ske nästa söndag. Fröken Hebbe har som bekant ett helt ärs tid varit engagerad vid Lyrique mot ett ganska betydande salaire; men den utmärkta sångerskan har haft den oturen att hittills icke få uppträda. Dels har man med anledning af expositionen oupphörligt gifvit några gamla operor med gammal rollbesättning och icke velat uppsätta någotnytt; dels har, då något nytt varit i fråga att gilvas, der fröken Hebbe ekulle fått tillfälle att uppträda, sjukdomsfall eller andra förändringar inträffat, som vällat förhinder. Detta är i sanning stor skada; ty fröken Hebbes dramatiskt musikaliska talang är af den art, att den utan tvifvel skulle gjort sig fullt gällande i Paris och snart eröfrat publiken, Efter hvad det förljudes skall fröken Hebbe nu mottagit ett engagement för vintermånaderna i Warschau mot 3000 francs i månaden.