Aftonbladet – 11 november 1867, sida 2

mademoisselle Porcellsine, artist vid Varietåsteatern.? Vet ni, min nådiga, att jag häromaftonen hade det nöjet utt applådera er af alla krafter i ?Den illa vårdade Flickan !? Ja, det är en roll eom jag spelar mycket naturligt!? Börjad i denna ton, tog konversationen en glad och liflig vändning. Porcellaine hade hufvud och skrattade gerna, såsom en person gom icke är rädd att visa sina tänder. Guillaume, som äfven skrattade, tänkte att det icke skulle vara obehagligt att bli biten af de der tänderna. Då man kom midtför Madeleine, afbröt vktrisen helt plötsligt en liten historia, som hon höll på att berätta, och yttrade: Hvar är det man måste föra ers öfversvämning? Jag skulle gerna erbjuda er min spiselvrå, men jeg bar möbler som inte tåla vid fukt. Ni torde vara af den godheten att låta kusken stanna vid rue Duphot n:r 47,7 Hos er? Ja; hos mig.? Så mycket bättre! Det är nästan alldeles bredvid min port. Skulle ni möjligen tillåta att jag presenterar mig bog er sedan man torkat mig ?? Jag skall säga er någonting ännu bättre: kom till mig om en stund och spisa middag hos mig. Jag har en fasan, hvars hull förskräcker mig. Jag skulle aldrig våga angripa honom ensam.? Grefven betraktade Porcellaine med en leende min. Huru!? gade han. ?En ensligifason vid er ålder ?? Ja, ser ni, lagen om äktenskopsskilnad xiterar ännu, hvad man än må stiga derom I7