Aftonbladet – 11 november 1867, sida 2

tt i ett så förfärligt klimat, som Sverges, vinnorna kunna begagna så legera drägter om den räffsande skånska bondflickans. Uven det svenska skolrummet uti det s.k. Vasehuset har alltid företett en hop besöande; de på de små skolborden framlagda krifböckerna ha blifvit tummade så mycet, att det i det närmaste är förbi med em, I den svenska afdelninzen har på den ista tiden en stor mängd artiklar blifvit örsålda. Denna afdelning hörer till dem, om förvärfvat sig Pariserpublikens synneriga gunst och men vill gerna ha något ainne derifrån; det har varit en strykande tgång på terracoitaoch porfyrsaker, faiener, silfverarbeten och framför allt på pelsaror. Bland dem som härstädes gjort mera etydande uppköp är vår berömda landsnanninna Christina Nilsson. Det är någonting synnerligen glädjande tt höra alla erkänna, att Sverge och Norge ynnerligen väl häfdat sin plats på denna rena, der alla civiliserade länder verit ganka fullständigt och omsorgsfullt represente ade, alltifrån Frankrike och England med in ecrasserande massa alster af alla slag, inda till republiken Andorra, hvars lilia käp endast innefattar den lilla statens flagga och vapen samt några malmbitar och jerntänger samt en knippa tobaksblad. Denrza xposition har i högst väsentlig mån bidragit att bibrivga fransmännen riktigare be;repp om vårt land och folk. Bland öfriga främmande expositionsafdelingar har isynnerhet den egyptiska framsallat ett stort intresse. Kommissarien för lenna afdelning, den bekante franske litte:atören Charles Edmond, har haft sig anseläget ait ge fransmännen icke blott fullständiga prof på Egyptens produkter, utan också en bild af dess lif och kultur, och len egyptiska regeringen har härvid leranat ionom fria händer, då hon låtit med ofantiga kostnader uppföra det stora Edfoutempet, som inrymmer så många märkvärdigneter, karavanseraien, der man ser egyptiska arbetare sysselsatte vid flera olika yrken, vicekonungens, präktiga palats Salamlick o. . v. Hr Edmond har låtit till kommissarierna och employerna vid de särskilda expositionsafdelningarne samt till åtskilliga litjerstörer och andra personer utdela ett anjal små runda, med egyptiska vapnet försedda kort, som lemna inträde till det allraheligaste, den innersta reserverade delen af Salamlick. Då äfven jag hade nöjet att få ett sådant kort, besaf jag mig dit och blef vid inträdet anmodad att taga plats på en divan. En skara af svarta eller kopparfärsade slafvar stodo der med lugn och orörig min och med korslagda armar. Knappt hade man satt sig, innan en nubier frambar på en dyrbar bricka en liten kopp raed doftande mocka, helt olika den dryck man hos oss kan få under detta namn. Sedan man druckit kaffet, framräckte en annan slaf en techibouk med ofantligt långt rör, stoppad och påtänd och man kunde nu, under det rökhvirflarve stego mot höjden, drömma att att man var förflyttad till Cairo. Om man vid bortgåendet ville gifva någon af dessa egyptier drickspenningar, afböjde ge detta med samma oförändrade min och samma lugna hållning som de förut hela tiden haft. Ett parti af expositionen, som jemnt och ständigt och redan från kl. 10 på morgonen, då palatset öppnas för allmänheten, är fulit af folk är den del af maskingalleriet, der man finner en hop franska verkstäder, som äro i full gång och der arbetena med bjelpmaskiner utföras under publikens ögon. En bop artiklar bli der afyttrade till åskådarne, alltefter som de förfärdigas. Så kan man t. ex. i en maskin-atelier för skomakeriarbeten läta taga mått på ett par stöflor och antingen vänta der en timmas tid eller gå in i nägon af de närbelägna restaurationerna och spiea frukost, för att när man kommer tillbaka ha stöflorna färdiga. Sak samma är med battar och åtskilligt annat. I samma trakt af maskingalleriet befioner sig det underjordiska maskineri, medelst hvilket man mot en särskildt afgift får göra en resa uppåt, för att på taket taga en öfversigt af hela anläggningen. Här är elltid fullt med folk, som vill komma upp. En ännu mera storarted öfverblick får man dock, om man tager plats i den luftballong, som från Avenue BSuffren, straxt invid expositionspalatset, gör reguliera turer upp till de högre rymderna fyra gånger i timman. Denna ballong är nästan lika stor som Nadors berömda G6ant; den är fästad vid en ofantlig kabel, som med hjelp af en ångmaskin rullas af, så ait ballongen stiger mot höjden och sedan Gen varit der under ett visst antal minuter, åter rullas på, så att ballongen med stor hastighet återvänder dit ned. Då 20 personer på en gäng få taga platsigondolen, då priset för hvar och en är 20 francs, då vidare 4 luftresor göras i timman och det alltid är fullt med reselystna, så är det klart, att entreprenörerna för detta företag göra briljanta affärer. Kejsarinnan gjorde I torsdags på detta sätt en färd till de högre regionerna. Apropos ovanligare fortskaffningsmedel, så ser man här om morgnarse, innan rörelsen blir alltför liflig, herrar, som på Boulevarden och i Champs Elys6es fara fram på vagnar, bestående af två hjul och ett litet säte, och som sättas i gång genom trampning; men det märkliga är att hjulen icke befinna sig i jembredd, på hvardera sidan om den åkande, utan ligga efter hvarandra i rät linea, så att den åkande bar ett bjul framför och ett bakom sig. Huru det är möjligt att på detta sätt hålla jomnvigt, har jag icke kunnat utröna, då dessa åkdon rulla förbi med en förvånande snabbhet, och ingen, som jag frågat derom, har kunnat lemna närmare upplysningar. Vädret har under den tilländalupna veckan varit det allra herrligaste; alla dagar solsken och riktig Maijluft: i Taillerieträd