Aftonbladet – 6 november 1867, sida 2

rmare föreningen folken emellan, och nna sin uppgift löste universiteten bäst nom två medel, nemligen att studenter in det ena landets universitet studerade d det andras, samt att akademiska lärare ån det ena landet hölle föreläsningar för t aovdra landets akademiska ungdom. Bland skålar, seom dessutom föreslogos, mna vi: för Norge af universitetets rektor ofessor Rabenius, för Kristiania univeret af samme talare, för Upsala universi; af professor Brandt, för den närvarande damoten af unionskomitn professor Svelius af professor Rabenius, för den norska innan af professor Svedelios samt med ledning af dagens betydelse en skål, som ckte det lifligaste celtagande, föreslagen professor Pettersson i följande versifiede föredrag: Moln sig skocka kring Europa, Folken jäsa allihopa, Våldet gör processen kort, Far omkring med lösta tömmar Öfver land och haf och strömmar. Föga båta fredens drömmar. Ack, Astrea flygtat bort. Rike efter rike styckas. Den har glorian, som lyckas, Han blir firad, lagerkrönt. Folken under: bördan sucka. Fast i lederna blir lucka, Det går icke an att mucka. Att eröfra är så skönt. Finland, gamla hjelteamma, Som i nöd och lust densamma Tog emot så mången dust, Mot din broder städse trogen Och att lida redebogen, Som en dufva nu i skogen Suckar du på enslig kust. ?Noch ist Polen nicht verloren? Sjöngo vi i ungdomsåren. Ack, du var en ljuflig ton! Nu ej mer den tonen klingar. Örnen öfver landet svingar, Öfver folket död han bringar, Öfver språk och religion. Danmark, dejligst Vang og Venge, Du var hotadt länge, länge, Och till slut dig våldet hann. Rosor af ditt hjertblod strödde Du på vallarne och blödde. i Ingen, ingen ack! dig stödde. Ötvermakten seger vann. Hvem skall folkens frihet rädda, Grafvar åt tyranner bädda? Sphinxen spörj, fom ärestod Nyss sig rest i nya verlden Och mot Rom nu fromt styr färden, För att bringa påfven gärden Af Italiens bästa blod. Svea, du vår dyra moder, Och o Nore, du vår broder, Kanske snart den timme slär, Då de tystna våra tvister Om Unionen och dess brister, När en fiende så bister Emot våra kuster går. Då är godt att ej stå ensam, Då vår styrka blir gemensam, Och med Guds hjelp segra vi, Segra genom stålet, lodet, Monitorerna och modet, Frihetskänsla, varm som blodet, Enighet och harmoni. — Gevärsfrågan. Som bekant har regengen, på grund af de anslag sistl. riksdag viljat, från Amerika gjort beställningar ls af 10,000 gevär efter Remingtons syem, dels af ett antal maskiner för dylika ;värs tillverkning vid statens gevärsfaktori. an hade angett att så mycket som möjligt gevärsbeställningen skulle kunna göras om landet, helst ett antal fabrikanter i skilstuna erbjudit sig att med flere hundraI arbetare understöda faktorierna. En del tidningspressen sökte med ifver verka irför och flere af riksdagens ledamöter fördade äfven den inhemska tillverkningen, en, ehuru till och med andra kammaren slöt aflätandet tili Kongl. M:t ef en rifvelse i ämnet, kom likväl icke något sjelfya gevärsbeställningen nämnda stad Igodo, hufvudsakligast af det sköl att det sägs nödvändigt, att, så snart modell blift bestämd, ett större antal gevär på en ing borde anskaffas, dels för att undvika mn stora olägenheten at oupphörligen uppmmende nya modeller, dels ock för att nua den fördel, att armen vid dess första rustning skulle kunna förses med gevär af raste konstruktion. För ytterligare vinnde af tid bar regeringen derefter från merika beställt ett parti af 20.000 låsdelar I det antagna Remintongsgeväret. Af desan ländska beställningar hafva redan närare 40 kollys ankommit till faktoriet vid ar Gustafs stad. Den icke oberättigade rhoppningen att Eskilstuna manufakturstads betsskicklighet af vederbörande skulle tilldoses, har likväl numera såtillvida realirats, ait för omkring en månad tillbaka mtrakt blifvit af statens gevärsfaktori aftet med fabrikanterna Joh. Svengren, h. Walen, E. A. Nesman, B. och O. Lire om leverans till den 1 nästk. Juni af 000 bajonetter till Remingtongsgevär, att Ad fäktoriet levereras. I sammanhang härmed är det till verklig ädje och heder för den svenska industrien se oss i tillfälle att meddela, att för oming 14 dagar sedan till fabriksidkaren Job. rengren i Eskilstusa ingått ett telegram in direktör L. Rinman, hvilken för jernntorets räkning för närvarande vistas i ris, med förfrågan om till hvad pris sabeljonetter för franska regeringens räkning ulle kunna i perti af flera tusen levereras. dare underhandliog har nu ledt derhän att odell från Paris ankommit, hvarefter ett mmanträde hållits med åtskilliga af manukturstadens fabrikanter, hvilket i sistförtna vecka hade till följd att svar till diktör Rinman på telegrafväg meddelats, ;d antagande af det af honom förslagsvis orda erbjudande nemligen, att i medio af etk. Juli månad i Boulogne leverera ett rti af 30,000 sabelbajonetter och ett lika tal i media Mara månad år 1869 till ett