Aftonbladet – 30 oktober 1867, sida 2

ippfunnit ett slags gevärspatroner Af linne, nvilka ej äro mottagliga för fukt och, jem förda med kopparpatroner, erbjuda väsendt iga fördelar. Utom det att dessa linne patroner äro mycket prisbilligare och utan särskilda apparater kunna tillverkas hver som helst, ligger deras stora företräde framför kopparpatroner deri, att de såsom mycket lätta mindre belasta soldaten, vid skottets aflossande flyga ur pipan, hvilken de för hvarje skott rengöra, vidare tjena till fettlapp för kulan samt icke blott öka skottets kraft utan äfven träffsäkerheten. — Sverge på hortikulturexpositionen i Paris. Flera af de större Paristidningarne, såsom Monitören, Pays, Patrie m. fl., ionehålla lofordande omdömen om den svenska afdelningen af denna utställning. Så yttrar Henry Berthoud i Patrie för den 22 dennes om de från vårt lands nordligaste delar utställda produkterna: För att rätt lära känna fysionomiea hos de nordiska länderna i allmänhet och vissa trakter af Sverge i synnerhet, för att rätt fatta den outsägliga poesien hos dessa vanlottade länder, der solen endast sparsamt lyser vid horisonten, måste man, som jag, ha varit vittne till deras befolknings ihärdiga kamp mot en hård natur. När det gäller att frånrycka jorden hvad hon bestämdt synes vägra att frambringa, räkna dessa oförskräckta jordbrukare tid, möda, bekymmer och missräkningar för intet. Uten att någonsin låta afsekräcka sig, plöja och plöja de på nytt, med den mest härdnackade envishet, en otacksam och frusen jord; de betäcka henne med gödsel, de beså henne, de vaka öfver henne med en oupphörlig omsorg. Om Gud ej välsignar deras RR a bemödanden, om, såsom det endast alltför ofta händer, tidiga nattfroster, en verklig is-samum, härja deras kornoch hafre-fält. resignera de sig utan klagan, underkasta sig under vintern oerhörda försakelser och börjs nästa vår på nytt sitt hårda arbete, som måhända ej heller denna gång skall gifva dem någon skörd. Också är det omöjligt att utan rörelse besöka den utställning af svenska jordbruksprodukter, som nyss blifvit öppnad på Champ de Mars. Man ser der rofvor, morötter, potates, blomkål, lök, odlade i Haparanda, invid Torneå, på 659 50 latitud, rödoch hvitbetor från Qvickjock, en fjelltraki i Lappland, eom under 609 latitud reser sina af evig snö höljda toppar mot molnen; man ser der ännu andra grönsaker, i synnerhet palsternackor, utställda af trädgårdsföreningen i Umeå, som vid 619 latitud öfverlemnar sig åt botaniskt liebhaberi. I trakterna kriog Umeå och Piteå, de minst nordliga i dessa provinser, börjar man erhålla kålrötter, persilja, mejram, gurkor, rätikor, ärter och vinbär, hvaraf man, som ett under, skickat prof ner till Frenkrike, konserverade i glycerin. Man gör ännu der af åkerbär och hjortron sylter af en utomordentlig finhet i smak. I ett af naturen så föga gynnadt land måste man dra nytta af allt, och, som vi nyse nämnde, har man till och med lyckats åstadkomma ypperliga konserver, som på våra mest kinkiga parisiska läekergomars bord skulle kunna intaga en hedersplats. Vid sidan af dessa läckerheter ligga på en tallrik några kornax, som vid första påseende förefalla ganska vackra, men som, när man tar dem i handen, befinnas tomma och utan den minsta tillstymmelse till kora. En af dessa oblidkeliga nattfroster, om hvilka jag nyss talade, gick natten till den 25 Augusti fram öfver de fält, der de lofvade en god skörd, och slog allt med döden, — — — Innan vi lemna den svenska expositionen af jordbruksalster är det vår skyldighet att egna en rättvis gärd åt hr Anderssons förträffliga arbete La vegetation de la Sugde, ett utmärkt arbete af en botanist och vetenskapsman, äfvensom åt en annan af hr Liliehöök öfversatt bok af hr Ljungberg, med titel: La Suede, son developpement moral, industriel et commerciel. Dessa båda arbeten sätta oss nu tillräckligt i stånd att studera Sverge på verldsexpositionen, om man än I bör beklaga att denna stat ej, såsom flera andra nationer, utgifvit en specialkatalog öfver sina produkler.? — Af Teknisk Tidskrift för industriens idkar: och vänner, utgifven af lektorerna I Dahlander och Ewert, har första årgångens I5:te häfte utkommit, innehållande följande uppsatser: m ett nytt instrument att vid ljusmätningar bestämma normalljusets förbrukning, af F. L. Ekman; Om en ny apparat för erhållande at ,I elektriska strömmar; Säkerhetshakar för jernbansvagnar; Ny konstruktion af hjulnaf; Förbättrad gelatinberedning, af C. Simeons C:ni; Silfvers utdragande ur bly medelst zink; Smörj: apparat för lager, slider etc., af J. de la Couxi Paris; Apparat för pröfning af ångeylindrar medelst hydrauliskt tryck; Om framställning och användning af metallens magnesium; Om de sprithaltiga vätskorna till ättikfabrikationen i allI mänhet och om de olika arterna ättika; Om I vattnet till ättikfabrikationen; Fullkomligt vattentätt cement; Anilinbrunt för fotografiers kolorering, af J. Stinde; Sätt att hindra qvicksilfrets vidhäfltning i manometerrör; Cylindertryckmaskin; Amerikansk sättmaskin; Ett stort I rörgjuteri i England; Trescas undersökningar öfI ver metallers mekaniska egenskaper, m. m. — Af Läsning för folket har 33:dje årångens andra häfte utkommit, innehållande följande uppsatser: Esaias Tegnr; Handelsvägarne i Högasien (efter R. von Schlagintweit); Om jernet och I dess förhållande till fkerbruket (ar Dansk LandI botidende); Om behofvet och nyttan af ren och Ifrisk luft i boningsrum (ur Dansk Landbo