Aftonbladet – 24 oktober 1867, sida 3

SLeNOck Il fOTOKaGEe anslag, samti helt e kelt en stöld från ett område eller en egars som vid tillfället för stöldens begående doc ej ännu finnes till, utan först flere år efte åt ser dagen, för att då med ens, enlig B:s besynverliga begrepp om rätt?, gam mal häfd?, ?annekteringar? m. m., helt stol säga: Åran af dessa arbeten tillkomme egentligen mig, ty ni borde hafva insett att ett s. k. ekonomiskt kartverk i en när mare eller fjermare framtid skulle uppst och taga dessa arbeten om hand; och me edra onödiga och ofullständiga militärkarto kan gerna anstä, till dess vi hinna erni Ien vetenskaplig och ren utveckling? di ni, endast för att få någon sysselsättning Jkuona få roa eder med att ombaka min: billiga och välsmakande bröd till dyra och osmakliga bakelser. Jag saknar sannerligen ord för att rät bedöma ett dylikt resonemang; och ekono. miska kartverket betackar sig säkerligen föl den ära, B, på detta sätt vill tillegna detsamma. ?B? anför vidare, att topografiska kåren för ett år sedan erbjöd sig, att för ekono miska kartverkets räkning låta utföra utiörliga triangelmätningar, samt att denna afregeringen gillade åtgärd medfört för fosterlandet stora fördelar genom minskade kostnader och enabbare, bättre arbete? — men strax efteråt att denna åtgärd var en aftopografiska kårens chef utlagd masquerad brygga, för att på ett bakslugt sätt vinna intrång på ett fiendiligt område, för att förskaffa sin stackars arbetsträngtande personal sysselsättning, på det den ej måtte blifva föreatt till ?sin förra inskränkta verksamhet etc. etc. Denna mer elaka än skadliga tydning af topografchefens åtgöranden behöfde egentligen ej bemötas, då dess orimlighet liggeri öppen dag. Några ord äro dock tillräckliga ast visa dess värde, Man ihågkomme nemligen att topografiska kårens arbeten fortgått mer än ett haltt sekel före ekonomiska kartverkets uppkomst. Den förra hade derföre redan afelutat sina arbeten i en stor del af de trakter, hvilka sedan skulle blifva föremål för det senares erksamhet. Någon avnan samverkan emellan de begge kartverken kunde till en börjen naturligen då ej ifrågakomma, än att det sist tillkomna begagnade sig af de materialier det sörstkomne redan egde, för det nya ändamålet användbara. Dock insågs genast klokheten och nödvändigheten af, ait under de begge kartverkens paraleia fortgäng, ej mer än det ena verkställde de förberedande arbeten, hvaraf begge bade samma behof, utan att någotdera behöfde stillastå för att invänta det andra; och kunde detta ej på annet sätt verkställas, än att topografiska kåren, så mycket detta läte gig göra, först och främst verkställde sina förberedande arbeten i de trakter, som i den närmaste ifromtiden skulle ef ekonomiska kartverket behandlas. Det är just detta ändamål, som topografiska kåren genom de senast verkställda tringelmätningarne i Vermland, Nerike och Östergötland, (dock ej, såsom af ?B:s? anrande vill synas, uteslutande för ekouomia kartverkets räkning), sökt att ernå; och vilket ätgörande af ?B? först berömmes såsom för landet af stor fördel, men på samma gäng stämplas såsom ett mot ekonomiska kartverket fiendtligt och illistigt handlingssätt. Hvad vill då egentligen ?B?? Hade det varit fördelaktigare cm ekonomiska kartverket verkställt deuna triangelmätning? Nej, säger ?B?, arbetet har nu gått spabbare och blitvit bättre. Utan att fästa något vidare afseende vid detta omdöme, än hvaraf ?B:s? öfriga anförandena gör det förtjent, tager jag mig dock friheten framhålla ett annat motiv, som försvarar topografiska kärens såval skyldighet som rättighet att utföra dessa arbeten. Hvar och en ins:r, hvilken stor betydelse de astronomiska och geodetiska arbetena hafva särxom grundval för ett vetenskapligt kartverk. Med tenken härpå är det som topografiska kåren, utom sin professor, ständigt räknat en eller flera militära medlemmar, hvilka hufvudsakligen vändt sin håg och sina studier ät detta håll, för ett ej nämna att kårens hela officerspersonal mäste offentligt ådagalägga tillräcklig insigt i dessa ämnen. Men äfven med avtagande, att ekonomiska kartverket eger till dessa arbeten fullt kompetente och skicklige män, så frågas: Då topografiska kåren bär ansvaret för sitt kartverks vetenskapliga värde, är des klandervärdt, om den med en viss pies sjelf vill öfvervaka eller leda just de arbeten, hvaraf deita så väsentligt beror? Men denna uppsats, hvars tillkomst endest blifvit frammanad för att visa ?B:s? minst sagdt besynnerliga tankegång, och hvilket värde man sålunda får tillerkänna hans i deita ämne ofta återkommande artiklar, har redan blifvit för lång. Dock må det ännu tillåtas mig erinra, huru ?B? sätter kronan på verket, genom att på samma gång han tillerkäoner ett anförande till krigsvetenskeps akademien, deri ett förenande af de begge kartverken i allmänna drag förordas, halfofficiel natur, d. v. 8. jillkommet med chefens för topografiska kå-. en goda vilja och vetskap, han icke destoi. mindre klandrar och uppsöker dåliga berveselsegrunder för hvarje åtgärd, hvarigenom n sådan intimare anelutniog förberedes, hvilken hvar och en i saken något invigd lätt inser j skulle låta sig verkställa på en gåvg, genom ett penndrag, utan först så småningom, i den mån deras verksamhetsomräden närma sig hvarandra, samt då konung och riksdag önska en sådan. Hvad sjelfva denna sak, kartverkens förening eller somverkan, vidkommer, detta må nu fördelaktigast verkställas på ena eller andra sättet, tror jag ej denna sak vinner mycket genom dylika målsmän som ?B, Å. R—— ——— 0 HR tr vv er