Aftonbladet – 24 oktober 1867, sida 3

Ekonomiska kartverket ooh topografiska kåren. I en artikel i Aftonbladet af den 16 dennes med denna öfverskrift har en hr B?, törhända något förmätet, men rätt träffande benämnt sig ?den allmänna opinionens korsar?, Den ifrågavarande artikeln röjer nemligen alltigenom korsarens benägenhet att sköfla och bränna, blott för sjelfva brännandets skull, äfven om inga fördelar dervid vore att vinna. De besynnerliga motiver B. velat framhälla för nyttan af de ifrågavarande begge kartverkens närmåre anslutande till hvarandra, samt det alltför frikostiga berömmandet af samma sak, som på nästa rad satiriskt klandras, berättiga Ull detta omdöme, på samra gång de ge anledsing betvifla ärligheten af den granna devisen, landets nytta och fördel, samt misstänka mindre ädla bevekelsegrunder. Med en liknelse, hemtad från bagareboden, har B. helt enkelt velat bevisa obehöfligheten af ett militäriskt kartverk. Den säkerhet och det stora nöje, hvarmed B. skenbarligen i sina ?måleande? liknelser rörer sig med militära termer, borde dock berättiga förväntan på så pass sakkännedom i ämnet, som fordras för att inse, att det militära kartverket är lika vigtigt för sitt ändamål, som någonsin det ekonomiska för det dermed åsyftade. Försöket, att vilja jemföra tvenne till sina ändamål så vidt skilda saker som dessa med bröd och bakelse, synes mig derför alldeles misslyckadt, på samma gäng som de häraf dragna slutsatser, om det enas eller andras större eller mindre behöflighet, blifva falska. Då B. påstår, att intresset för det militära kartverket i senare tider minskats, torde han härmed egentligen mena sitt eget intresse, då de för bedömandet af detta förhållande uteslu:ande voterande faktorer, nemligen de af representat:onen fortfarande beviljade anslagen samt allmänhetess begärlighet efter de senast utkomna kartbladen, visa något helt annat. Men låtom oss vidare, så lårgt tålamodet räcker, försöka följa B. på hans utflygter. På somma gång B. med svassande beröm erkänner den stora vrytta de arbeten medförde, hvilka topografiska kåren ansåg nödvändiga, alt ytterligare nedlägga på sin karta, i den män den öfvergick från sin uteslutande militäriska till en mera veten