Aftonbladet – 16 oktober 1867, sida 3

Lanitbrukslitteratur. Om Ladugårdsskötsel och mjölkhushållning ; några erfarenhetsrön inomsoch utomlands samlade och tilegnade Sverges menige landtmän af A M. BSegerdahl. (Stockholm 1867.) : I samma mån som landtbruket på den sednare tiden höjt sig till en vetenskap, har äfven detta fack blifvit ett tacksamt fält för den litterära epekulationen. Härom kan man bäst öfvertyga sig medelst genomögnande af de tyska messkatalogerna, hvilka blott på det sista tiotalet af år innehålla förteckningar på en sådan mängd landtbruksskrifter att nära nog lika många år skulle åtgå för deras blotta genomläsning, om en person ville företaga sig ett sådant arbete. Att äfven här en riklig tillgång på sädana skrifter efterhand skulle visa sig varen naturlig följd af den allmänna håg för en rationel hushållning och för dertill nödiga kunskaper, som nu under snart en mansålder varit rådande samt sf den omvårdnad och frikostighet i anslag, hvarmed representationen omhuldat jordbruket och dithörande näringar. Inom ett fack, hvaröfver så många goda arbeten, ineller utländska, redan finnas, ken det för en haudbok, ämnad att begagnas äfven af den olärde, mindre blifva fråga om att meddela någenting egentligt nytt, än att med ett ändamålsenligt och enkelt framställpingssätt lemna en lätt tillämplig anvisning på redan bepröfvade resultater af föregående erfarenhet, värdet ef en sidan handledning beror dock äfven deraf, att anvisniogarne icke inskränka sig till blotta recepter, utan läsaren äfven sättes i tillfälle att se och fatta de rationella grunderna för hvad som tillrådes. I båda dessa afseenden synes oss den här ermälda skriften kunna väl försvara sin plats såsom en nyttig och i flera fall värdefull ledare vid ladugårdssköteeln. Såvidt vi veta har den ännu icke varit ute i bokhandeln, men några landthushållningssällskaper hafva redan inköpt ett större antal exemplar deraf för att hållas tillhanda inom orten. A. M. Segerdahl är vamnet på ett fruntimmer, eom egvat sin tid åt studier af ladugårdsskötsel och mjölkhusbållning. Hon har med understöd af stateansleg gjort resor deis i andra länder för att der inhemta de sätt hvarpå dessa hendteringar der utöfvas och dels inom landet för att meddela sina råd åt allmogen eller åt hvem som åstundat befjena sig deraf samt har råsom man sett af tidningarne stundom äfven hållit muntliga föredrag för större semlingar af åhörare. Den nu ifrågavarande boken lärer således, eäsom uti inledningen säges, kunna anses såsom resultatet ?både af andras och egen erferenhet?, och man märker med nöje, att den förenar en lätt stil med en redig och systematisk uppställning. Arbetet börjar med en inledning, fom kan anses motivera dergutgifvande, och hvarur följande erinran torde förtjena alt läggas på minnet. ?Så otroligt det än ken förefalla, hör det jikväl ingalunda till sällsyntheterna att ännu träffa jordegare, som anse boskapsskötseln snarare såsom ett oundvikligt ondt, än som deras bästa inkomstkälla. Men hvar söka upphoivet till en så förvänd åsigt om denna näringsgrens vigt och betydelse, om icke uti okunnighet och fördom, hvilkas dolska makter så ofta och så gerna få sitta qvar i orubbadt bo? Huru annorledes förklara möjligheten af en hushållning, som räknar för vinst att kunna afhända sig ett af de förnämsta fodermedel, vi ega, såsom hafre, för att dermed låta göda utlandets boskapshjordar och åkerfält, under det att den egna boskepen svältfödes och vanvårdas? Hvilken annan ken väl förklaringsgrunden vera, att så mången boskapsegare ännu lefver i den menlösa föreställningen, att ?den som icke duger till något bättre och nyttigare värf, kan väl åtminstone sysselsättas med alt sköta kreaturen?, och att till följd deraf, detta göromål anses kunna skadeslöst anförtros åt orkeslösa ålderstigna eller helt och hållet oerfarna personer, de der sakna allt begrepp om de svårigheter, som med detta åliggande äro förenade, eller om hvad djuren för trefnad och välbefinnande behöfva? Naturligtvis miste ock den djuren sälunda afvunna afkastoingen svara mot den använda mödan och omsoren. e Men den tiden är för alltid förbi, då man kunte anse allt välbestäldt, om blott boskapen nödtorftligen fordrades och skyddsdes mot de häftigaste snöstormarne, då man kunde åtnöja sig att gifva hvad man hade, vore det än aldrig så dåligt, och i utbyte taga, vore det än aldrig så litet man fick. En annan riktning bar, såsom vi redan erinrat, på senare tider gjort sig ellt mer och mer gällande ej mindre vid boskapsskötseln, än inom endra näringar och yrken. Dess hela syftemål kan kortligen semmanfattas i följande uppgift: att på kortaste tid med minsta möjliga kostnad, kunna frambringa en så stor mängd af goda och värderika alster som möjligt och dymedelst förskaffa arbetet allt högre ersättning. Det egentliga .nnehållet börjar med ett sapitel, som kallas: sllmänne vilkor för Pnötboskapens riktiga behandling och vård med tväreyn till de yttre förhållandes som Pverka på djuren?. Författarinnan har här gnat en utförligetre uppmärksamhet än man . allmänbet finner i läroböcker af motsvaande omfång, åt behofvet af frisk luft, ljus och värme för lacugården, samt meddelat i exten intryckta ritningar och beskrifningar vå de hittills funna ändamålsenligaeste sätten tt tillfredeställa dessa behof genom ladujärdsbyggnadernas beskaffenhet. En märkig sak i detta kapitel är förf. stränga yrkande på att till erhållande af lufi, aflägsna vå behörigt afstånd från kreaturen all såväl Åt som torr enillning I ott fär cin lada