Aftonbladet – 16 oktober 1867, sida 3

gande dock framdeles kan gå lätt för den rätt: legaren. De stora och noggranna triangel Jmätningarne samt höjdmätningarne, föru och alltid militära lyxartiklar, blefvo m ekonomiska rödvändighetsvaror — — fö ekonomiska kartverket. En närmare, opar tisk gransknivg ef gränsförhållandena mäste ovilkorligen visa, att det militära kartver ket omöjligen kan ega någon jordegande rätt till den magraste lilla torfva, utar blott en naturlig betesrätt på de fält, eko nomiska kartverket förut upparbetat. Det ligger i sakens natur, att egentliger ej mer än ett kartverk kan finnes, enär det lej finnes mer än ett fält stt uppmäta och man ej kan upptaga andra föremål än som finnas på detta fält. Nu fordrar ett ekonomiskt kartverk, sådant det bör vara och måste blifoa för att fylla sin bestämmelse en vida noggrannare och utförligare karta än något annat kartverk af hvad slag som helst, Sedan en fullt ändamålsenlig ekonomisk karta blifvit upprättad, måste alla bearbetningar af densamma för militäriskt, geologiskt eller annat ändamål blifva jemförelsevis undetordnade arbeten, hvilka till en del kunna verkställas genom blott ritningar på kammaren. Båt. ex. är danska topografieka kårens karia en enda karta, som i sig innefattar idealet af på en gång en ekonomisk och militärisk karta. Hos oss eger ännu det befängda missförhållandet rum, att oberoende af den ekonomiska karten, den militäre upprättas med större lyx och kostnad, ehuru den ekonomiska borde upprättas såsom den danska topografiska kartan ock göra den militära alldeles öfverflödig. Hvar och en, som under gista industrioch konstutställningen bär i Stockholm bade tillfälle att se det danska kartverket, måste instämma i detta pästäende och högt beklaga de missförhtllanden, kom ännu ega rum hos 088 i dessa afzeenden och förorsaka mängdubbelt ökade kostaader af arbete och tid samt medföra sämre arbete och större inköpskostnad af de underbaltiga alstren. Såsom vi förut nämnt, och hvar och en känner, ha dessa missförhållanden förorsakat ofta upprepade klagomål och anmärkningar från flera håll. Ehuru man måste beklaga att dessa anmärkningar under en längre tidrymd ej verkade någon märkbar yttre förändring af förhällandena, vill det dock synas, eom de styrande och förvaltande moyrcdigheterna insett deras befogenhet och blott afvaktat lämpliga tillfällen att iakttaga dem, utan att för mycket rubba bestående förbållanden och gå bändelserna i förväg. Numera blir det för den uppmärksamme granskaren klart, att ingen bättre än topografiska kårens chef säsom gammal erfaren strateg alltigenom insett sin kårs kritiska ställning, och att han nyligen genom en fintlig manöver, en öfverrumpliog, lyckats beröfva sin motståndare ett fält, der topografiska kårens största vinst dock torde vara att vinna hvad den tyvärr bäst behöfver eller blott tid. Begagnande sig af terrängens gynpsamhet eller kanske ännu mer af sin motståndares brist på såkallade geni-vapen, intog han en dominerande höjd genom att för kanske ej fullt ett år sedan erbjuda sig ett för ekonomiska kariverkets räkning läta utföra utförliga triangelmätvingar. För fosterlandet medförde denna afregeringen gillade åtgärd stora fördelar genom minskade kostnader och snabbare, bättre arbete, enär deraf blef en följd, att den vid ekonomiska kartverket efter dessa triangelmätningar sammwansetta karta sedermera begagnas såsom storskarta för det militära kartverket. För topografiska kåren var denna åtgärd en af dees chef utlagd brygga, hvarpå den för att sudgå likgiitighetens och glömskans döfverde siroccovind vandrade öfver till ett fält, värdigt dess andliga och materiella krafter. Det sätt hvarpå general Hazelius verkställt denna öfvergång och hvarigenom nan ytterligare vidgat sin kårs medborgeriga verksamhet, tyckes dock visa, att han nser sin kårs personelt kritiska ställning på den nyeröfrade punkten, och att han måste zenom nya öfverrumplingar eller segrar skaffa sig fast operationsbas i det främmande landet, enär han inser, att den allmänna opinionens korsarer Bkola bränna hans brygga och fartyg, fåvida han ej dessförinnan gör let sjelf för att ominteigöra tanken på ett itertäg, som skulle försätta hans kår till less förra inskränkta verksamhet och medöre dess upplösning. En åtgärd, som tycses utvisa ett framätskridande på ekonomi;ka kartverkets store, glest besatta eller illa pevakade stridsfält, är en uppsats i femte väftet för i år af krigsveteoskapsakademiens wandlingar. Såsom bekant, är general Haselius sekreterare i krigsvetenskapsakadenien, och antagandet, att uppsatsen ifråga ir af såkellad balfofficiel natur, bekräftas icraf, ett dess författare, kapten J. O. SteckCo är föredragande i topogrefi och officer id topografiska kåren. AT den stora allnänheten är dock författaren förut blott sänd såsom medarbetare i Sverges delta-) ande i den stora medeleuropeiska gradnätningen. Som uppsatsen slitså iflera af. eenden förtjenar största uppmärksamhet, ha i ansett det vara vår pligt att här närmare sranska den, till tjenst för dem som ej äro tillfölle att toga den i betraktande I sin elhet: Utan att bära vittne om några detaljkunskaer i ekonomiska eller statistiska ämnen eller ti hafva afhandlat några frågor i deras ut-. örligheter, visar uppsatsen att författaren . ar en klar och oförvillad blick samt en illspord förmåga att i sammanträngd form amställa och utreda invecklade förhällanen. Efter att ha gilvit en öfrerblick om : e två kartverkens olika verksamhet och j, msesidiga ställning, uppgifver författaren ; j mindre än två förslag till deres sammanG fs ående till ett. Dessa båda slternativer låste hos hvarje läsare ingifva förtroende, mo am