Aftonbladet – 15 oktober 1867, sida 3

Article Image
jelter penningvärde. lirån och med dagakarlen a förbi handtverkaren, fabrikören, restauratören a I handlanden i minut och gross, bankdelegaren —I den lägre tjenstemanneti upp till den högste em al betsmannen, alla ha de i perspektiv fördelar oct vinst, och deras sträfvanden derefter ha änm t aldrig ansetts brottsliga. Gränsen inom hvilker len sådan vinst bör stanna finnes icke heller hvar I ken i lag eller i allmänna opinionen eller ens maktegandes tycke bestämd, och kan ej helle r bestämmas i någon annans hjerna än dens, som är olika bildad emot mängdens af som förstån diga menniskor ansedda, eller i en hjerna, som af något mer eller mindre ädelt motiv skulle I vilja låta påskina, eller af bristande förmåga i räkntiekonst fattat den fixa idn, att en fördel eller vinst kan vara eller blifva alltför stor, det vill säga öfverskridande en gräns, som ej kan bestämmas såsom otillåtlig. Vinstbegäret kan sålunda icke i och för sig sjelft vara mera klandervärdt hos dem som bilda ett lotteri, än hos andra menniskor. Lotteriföretagets andra egenskap, att vara beroende af frivilliga tillskott, kan icke heller vara klandervärd, enär en mängd andra industriella företag äro beroende af andras frivilliga tillskott, utan att i ett lagbundet samhälle, sådant som vårt lyckligtvis ännu anser sig vara, deraf hämmas i sin verksamhet. Tillskottens egenskap af gåfvor, som också utgör en eller den tredje egenskapen hos lotteriinrättningen, kan icke beller göra denna otillåtlig, så länge och såvidt hvarje sjelfmyndig svensl I I person eger fritt förfoga öfver sina egodelar, hvil; ket också litet emellanåt opåtalt sker i det dagliga umgänget, dels med, dels utan beräkning på någon vinning. eri dessa tillskott åtföljande förhoppningsfulla l aningen hos deras gifvare, att genom lyckans I gunst belönas med en stor vinst kan omöjligen göra lotteriet mera fördömligt än alla de många andra tillåtna spekulationsföretag, till hvilka tillskott lemnats under lika lysande förhoppningar om stor vinst, men som utan annan anmärkning än att den söm ej ser upp med ögonen får släppa till med pungen, slutats med ruinerande ytterligare tillskott. Lotterivinstens beroende af lyckan kan bestämdt så mycket mindre antagas ha varit illa ansedt, sottt det genom mångfaldiga exempel kan styrkas, att Personer, som lyckans sparkar utan eget förvållande uppbringat ifrån ytterlig fattigdom till en förmögenhet af millioner, eller lika fattiga, som under verkligt sträfvande derefter haft att tacka sin dumhet, men ingalunda sin egen klokhet för hastigt vinnande af rikedom, att, säger jag, sådana personer sedermera vunnit ej blott ett vida större anseende i enskilda medborgares ögon, utan äfven blifvit hugnade med förbättrade titiar och ordensutmärkelser. Företagets fjerde egenskap, att göra deltagarnes möjliga vinst eller gifna förlust beroende af en så kallad lottdragning, gilver detsamma karakteren äf ett spel om penningar eller penningevärde; men då det i ett lotterispel beror af deltagaren sjelf att bestämma huru stor summa han vill våga offra på lyckans altare, under det en deltagare i Preference, Vira m. fi. sådana spel, aldrig kan på förhand tillförlitligt beräkna hvad han kan komma att förlora och nödgas utbetala; så ligger i sjelfva verket mindre risk i lotteri än i sistnämnda spel, och då dessa spel öfvats lika obehindradt offentligen inom sjelfva konungaborgen och stora sällskaper, som 1 mindre kretsar, kan lotteriets karakter af spelicke heller i och för sig innebära något otillåtet. eremot stämplas ett lotteri om penningar eller penningvärde till ett verkligen så beskaffadt äfventyrligt spel, som redan i Strafflagens 18 kapitel och dess 14 är förbjudet genom den bristande möjlighet till kontroll och deraf följande möjliga följder som finnas i dess af mig uppgifna femte egenskap. . Vid fortsatt jemförelse emellan ett lotteri och andra lofliga företag i hvad beträffar de medel ett lotteri använder; . . . . så kan förespeglingen af möjlig vinst icke i detta fall vara mera kiandervärd än i alla andra lifvets förhållanden. En sådan förespegling är icke blott ej förbjuden i lag, den har äfven, så vidt mig veterligt är, opåtaldt framställts i alla verkligt lagbundna tider, och den framställes likaså dagligen, om än under olika former, än här, än der så af enskilte som af staten. Och hvad beträffar den af denna förespegling alstrade retelse till att på vinst och förlust våga sina penningar, så väckes en sådan retelse om än på olika sätt opåtaldt litet emellanåt af enskilte, och staten sjelf har vid många tillfällen för befrämjande at sina syften begagnat en sådan. Eller hvad är det i allmänhet annat än en sådan retelse, som verkar till yoglingens val af vite genus? Hvad är det annat än en sådan retelse som lockat den girige och erkändt försigtige och beräknande mannen att våga sina penningar på såsom högst vinstgifvande förespeglade affärer, de der likväl slutat med hans ekonomiska undergång? ja lagstiftaren har sjelf i alla de fall, der böter till större eller mindre del tillfalla angifvaren, framkastat en förespegling om och väckt retelse till åtals anställande för att dermed sporra tjenstemannen till fullgörande af ett åliggande, som väl efter all sund slutkonst borde thy förutan kunna väntas af en nitisk och samvetsgrann statens tjensteman, och icke kan man tänka sig, att lagstiftaren handlat orätt häri, om äfven denna retelse skulle förledt någon, att emot all rim och reson så att säga på vinst och förlust anställa ett sädant ätal. Dessa af ett lotteri begagnade medel kunna så1edes ej tänkas såsom varande i sig sjelfva brottsiga. Lotteriets tredje medel eller sjelfva lottdragningen, detta vädjande till slumpen, ödet eller en högre makts vilja för att dermed bestämma l. hvilka som skola erhålla vinst eller icke, kan ej . heller anses klandervärdt endast derför, att detta . medel enligt gammalt brak består i det beqvämaste och minst tidsödande sättet för vinsternas bestämmande eller i ett så kalladt lyckohjul, ur hvilket numror utdragas; enär sjelfva vädjandet och icke den likgiltiga formen måste vara huf-. vudsak, och ett sådant vädjande, ehuru under många olika former, såsom knutning, stådrag-: ning, korts omvändande med flera andra sätt göras ganska ofta utan att något åtal derå förmärkts eller nu för tiden ens skulle kunna göras med hopp om annan eller större skörd deraf för angifvaren än åtlöjets. Ett sådant vädjande sker vid slutna voteringar, då den aflagda förseglade sedeln måste brytas; det sker vid måvga allmäna val genom verklig lottdragning. Det är af lagstiftande makten anbefaldt under vissa förhållarden vid arfsskiften. Det är anbefaldt i vissa domstolar för fördelning af rättegångsmåls be-J. handling och afgörande, och måste sålunda verk: ställas, ehuru detta vädjande gifvit anledning till det lika oriktiga som oskickliga pratet, att rättskipningen berodde af ett lotteri. Det är lagligen autoriseradt för vissa obligationer. Flera exempel skulle kunna åberopas, men de nu nämnda äro tillräckliga såsom bevis för att i sjelfva utlottningen ej ligger något olagligt; ty ewt medel som i långliga tider opåtaldt af lagens väktare praktiserats och som dertillmed af lagstiftningen blifvit anbefaldt eller af högsta lagskipningen autoriseradt, kan omöjligen, i strid emot all sund slutkonst, vara straflbart i andra likartade fastän ej specielt uppräknade fall. Jag har nu med sanningsenliga fakta och anställda jemförelser, och, som jag förmenar, tillräckligt tydligt och klart, för hvar och en, som kan skilja emellan svart och hvitt, visat, att uti intet af de medel, som ett lotteri-företag äfven om penningar eller penningvärde begagnats, finnes något olofligt ansedt eller ens olagligt; att icke heller något sådant finnes i de flesta af dess utmärkande egenskaper; att en af dessa väl karakteriserar detsamma som ett spel, likväl på samma gång som ett tillåtet och dertill med mindre vådligt sådant än flera andra allmänt begagnade, enär det beror af spelaren att sjelf på förhand bestämma huru stor förlust han vill underkasta sig risken af, hvilket ej är möjligt i de andra tillåtna spelen; men, att det verkligen finnes deri en egenskap, som, då lotteriet bedrifves af enskild person utan, särskilda dervid af laglig myndighet öfvervakande kontroller, gör brer

15 oktober 1867, sida 3

Thumbnail