Aftonbladet – 15 oktober 1867, sida 3

Article Image
Rättegängsoch Polissaker. Stenby-målet. Till fullständigande af hvad förut blifvit meddeladt rörande detta mål införa vi. dels ett af hofmarskalken grefve G. J. Taube till rådhosrätten ingifvet svaromål, dels stadsfiskalen Silfversparres vid senaste rättegångstillfället aflemnade genmäle. Den förstnämnda skriften har följande lydelse: Till Stockholms vällofliga rådhusrätt I Efter mogen pröfning inför mitt eget samvete, med tanken derunder oaflåtligen fästad å vissheten att efter detta lifvet ha att vänta mig en högre dom öfver mitt handlingssätt bär på jorden, finner jag mig fullt befogad, att bestrida allt afseende E det emot mig nu gjorda åtal och ansvarspåstående för delaktighet i förment öfverträdelse af K. M:ts nådiga förordning rörande iotteri af den 21 Mars 1844. Och detta allt på följande skäl: Enär lotteri om penningar eller penningvärde obestridligen är ett industrielt företag; enär i K. M:ts nyss åberopade förordning icke finnes någon definition på eller förklaring at hvad med förbudet lotteri skall förstås; och enär det lika litet kan som får antagas, eller ens är tänkbart, att en svensk konung, under annan styrelseform än den rent despotiska, skulle nyckfullt förbjudit något i ett fall, som i andra fall vore tillåtet och lofligt ansedt, eller skulle velat åtaga sig det ansvarsfulla förmyndarekallet för sina eljest sjelfmyndiga undersåtares görande och låtande med sina egodelar efter eget behag och godtfinnande i ett fall mer än i andra sådana, med minäre än att detta fall isig sjelf vore stridande emot redan befintlig, men ej nog verksam lagstiftning, eller emot den allmänna lagens anda, eller ock kunde på välgrufidade skäl antagas vara i ett eller flera afseenden mer otillbörligt eller mera skadligt än i andra dermed jemförliga tillåtna fall; Så följer af detta allt ovilkorligen den slutsats, att i de af K. M:t förbjudnalotterier måste finnas en eller flera otillbörliga egenskaper, eller att de, för vinnande af sina afsedda ändamål, betjena sig eller äro tvungna att betjena sig af medel, som ej äro eller skulle vara lofliga i vare sig industriella eller andra menskliga företag. u äro de ett förbjudet lotteris utmärkande egenskaper: 1:0o. Stwäfvande hos bildarne deraf, att på företaget göra så stor vinst, som möjligt; 2:0 företagets beroende helt och hållet af andra personers frivilliga tillskott; 3:0 dessa tillskotts egenskap af gåfvor, enär deras utgifvare ej äro lagligen berättigade till återbekommande af dem, utom i vissa, om än förhoppningsfullt anade dock alltid oförutsedda af lyckan beroende fall; 4:0 dessa af lyckan beroende fall — likasom den större eller mindre vinst, som bildarne af företaget kunna komma att skörda — i och för sig sjelfva beroende af utgången af en så kallad lotteridragning; 5:0. : Intet lagligt berättigande till, eller ens möjlighet för dem, som göra dessa tillskott, att hvarken sjelfva eller genom af dem sjelfva valda ombud kontrollera om eller huruvida inrättningen eller företaget skötes ärligt eller icke, hvarigenom de äro blottställda för att blifva hvad man kallar lurade eller, med andra ord, att blifva rent af bedragna genom falska uppgifter å numrornas vinster. De medel ett sådant företag använder och måste använda för befrämjande af sitt ändamål äro: 1:0 förespegling af större eller mindre möjlig vinst på de gjorda tillskotten; 2:0 genom denna förespegling uppväckt retelse till att på vinst och förlust våga ett möjligt totalt förlorande af tillskotten; 3:0 sjelfva lottdragningen, som bestämmer denna vinst eller förlust. Vid jemförelse emellan de egenskaper, som

15 oktober 1867, sida 3

Thumbnail