Aftonbladet – 10 oktober 1867, sida 3

ir grader under statens ledning och öfverinsehlende. Undervisningen är fri inom lagens a gränser; skolorna aåro fria från all inblanda I ning från presierskapets sida, af hvilken rerligiös bekännelse som helst. Inga konfes sionella vilkor fordras vare sig för intagann I de i skolan eller som qvalifikation för att I kunna utnämnas till lärare. Valet af läroböcker, med undantag af de religiösa, tillhör skoldirektionerna. Som man ser stå dessa förslagets bestämmelser i rak strid mot konkordatet, och dess öde i riksrådet kommer följaktligen att på det närmaste sammanhänga med framgången af det stormanfall som det liberala partiet gör på konkordatet sjelft. 1) De österrikiska prelaternas adress till kejsaren har öfverallt väckt den lifligaste harm. Den betraktas af den allrastörsta delen af r pressen som en utmaningshandske kastad ej 1 I blott åt de liberala id6erna, af hvilka ÖsterI rike väntar sin pånyttfödelse, utan äfven åt I konstitutionen och regeringen sjelf, hvilken I prelaterna oförtäckt anklaga inför suveränen tsom medbrottslig i den rörelse till förmån för religiös och borgerlig emancipation som -Jnu pågår. Lika enstämmig man är att lof.Jorda fördragsamhetsandan och fosterlandskänslan hos de ungerska biskoparne som Isöka att ställa sina kyrkliga pligter i öfI verensstämmelse med nationens intressen, Ilika mycket beklagar man förblindelsen hos dessa den cisleithanska kyrkans furstar som hvarken begripa sin tid eller folkens önskningar. Den österrikiska regeriogen synes dock ej stort fråga efter dessa ultramontanska demonstrationer. Frih. von Hibner, Österrikes sändebud i Rom, som varit hemma på permission, har åter begifvit sig på sin post, med uttryckligt uppdrag att af romerska kurian fordra en revision af konkordatet. De instruktioner han medför ha blifvit godkända af kejsaren personligen, och skola vara affattade i en kategorisk form, som tvingar den Heliga stolen att ge ett omedelbart och positivt svar. SCHWEIZ. Fornerods afgång från sin plats som ledamot af förbundsrådet och förbundspresident bekräftar sig. Dock kommer han ej att lemna den förr än den 30 Oktober. Från denna dog till den 31 December, då den nye presidenten inträder i embetet, kommer presidentsbefattningen att skötas af vice presidenten Dubs. Tidningarne erinra att Fornerod är den andra förbundspresidenten, som från sin höga post, i spetsen för republikens styrelse, återgått till privatlifvet för att öfvertaga en bankdirektörs anspråkslösare befattning. Stenmpfi gjorde likaledes. Fornerod har sedan 1855, då han inträdde i förbundsrådet, tre gånger varit förbundspresident. Han är en af edsförbundets mest ansedda och inflytelserika statsmin, och hans bortgång från styrelsen beklagas som en stor förlust för det allmänna. SYD-AMERIKA. Kejsaren af Brasilien har, för att Jindra landets bördor, afsagt sig en fjerdedel af. sin civillista. Kejsarinnan har gjort detsamma. Dessa uppoffringar?, säger en korrespondent från Rio till Kölnische Zei-l. tung, äro så mycket mer att värdera, som kejsaren af Brasilien är en af de fattigaste forstar. Men utomordeniliga ansträngningar behöfvas, då kriget slukar ofantliga egummor. Inre oroligheter bidraga äfven att öka regeringens svårigheter. Ett slafupprör har utbrutit i närheten af hufvudstaden. Ej mindre än 53000 negrer deltaga deri. Trupper ha blifvit skickade emot dem. Från krigsteatern låta ej heller underrättelserna synnerligt tröstligt. Efter ofantliga ansträngningar har det lyckats pansarflottiljen att passera Curupaity; men att komma förbi Humaita, dertill ser man ännu ingen möjlighet. — Emellan båda dessa platser ligga nu flottan och hären ivklämda, och wutsigterna till framgång äro ej synnerligt stora, helst lifsmedel börja tryta.? Afven franska Monitören innehåller ett bref från Rio, som inskränker den brasilianska flottans framgång till mycket anspråkslösa dimensioner. Af kortespondensen framgår alt flottiljen visserligen, om än med stora förluster, lyckats forcera det första passet, men att det varit benne omöjligt att tramtränga längre, så att hon vid de senaste underrättelsernas afgång befann sig i det mest kritiska läge, och hvarken kunde komma fram eller tillbaka, emedan presidenten Lopez låtit göra försänkningar i floden i hennes rygg. Hon befann sig dessut m skild från sina transporter, och kunde endast till lands, medelst begagnande af en gångstig på högra sidan om floden genom skogar och moras, erhålla proviant och ammunition. I detta ofördelaktiga läge, blokerad i ett slags återvändssränd och på alla sidor omgitven af befästade linier, Kunde hon hvilket ögonblick som helst tvingas att leverera batalj, aningen hon försökte framtränga längre motl, norr, mot Assuncion, eller hon bestämde l sig för att återvända: till sin förra ankar-!b Jats nedanför Curupaity. Hvad landtarmeön f beträffar; hade hon verkställt en rörelse som på flodens venstra strand fört henne norr om Humaita emellan hufvudstaden och fästi; ningen, hvilken hon således beröfvade sina s örbindelser till lands. Flottans misslycll sade försök hade till ändsmål att äfven af-P kära paraguayiterna all tillförsel på floden, vilket skulle gjort Humaitas iunestän-j; ande fullständigt och tvungit dess försva-Pt: are att gifva sig af hunger. Lugnade ilk letta afseende, höllo sig paraguayiterna fortsl arande örörliga inom sina förskansningar ch nöjde sig med att säfalla fiendens hfs-y, nedelskonvdjer, och detta med den framti sång att de allierade trupperna endast er-k TS of obe Mm nt nr vt nr ma RI OO 3 me br MOM FN fr mt ALTO FM bol