Och nn vet du till någon del huru Borås och trakten deromkring ser ut. Undrar du öfver stadens namn, så kan jog upplysa dig om att han har det efter den ofvanför belägna Boaråsen och lär vara anlagd under Gustaf 1I Adolfs tid. Och för öfrigt vill jag på det kraftigaste uppmana dig att sjelf göra den lilla stadens och dess glada, vänliga invånares bekantskap. Af erfarenbet kan jag säga dig att du ångrar ingendera, så mycket mer som du — siltid lifvad för skarpskytteidÅn — der får tillfälle ätt se ett utmärkt väl inöfvadt kompani om 150 man, och får du då på köpet höra dess sångförening, har du ännu ett skäl till njutniog och belåtenhet. För min del var det med stor saknad jag skildes från Borås. Från minnet deraf skiljes jag dock aldrig; det skall scm en solglimt hädanefter följa mig. Nu har äfven jag skrifvit min lilla Boråsiad, väl utan rim, men, som jag vill hoppas, icke alldeles utan reson. Jag hade föresatt mig att icke dö förrän jag sett Göteborg och kanalvägen. T entliga skälet till denna min föresats är så prosaiskt, att jag väl gjorde klokast att förtiga det. Men oss emellan gör det väl ingenting att jag nämner det. Jag har i flera år blifvit marterad med följande frågor af vänner och bekanta: ?Nå, du har naturligtvis sett Göteborg? Du har väl rest kanalvägen ?7 ?Nej !? Inte! Åh min gud, hur kan man vara så likgiltig för sitt eget lands skönhet och storverk. ?När man hört sådana tillvitelser hundrade gånger, gör man hvad utväg som helst för att elippa höra dem den hundradeförsta. (Forts. följer.)