Stenby-bolaget. (Slut fr. n:r 230.) Artikelförfattaren yttrår vidare: ?Den klagan som föres öfver penningbrist, beror på ett missförstånd, ty det är kreditbrist hvaraf de lida, som blifvit utsatta för mängden af lagsökningar?. Men huru skall denna för landtbrukaren varande kreditbrist? afhjelpas, då bankerna, efter att, genom hög depositionsränta, till sig dragit alla penningar, sedan utlånar dem mot sådan ränta och på skdana tider, att landtbrukaren omöjligen kan, utan slutlig ruin, begagna sig af dylika län? — Då för närvarande är åt lahdtbrukare beviljade e:a 30,000,000 rdr uti hypotekslån. som, af brist på medel, ej kunna utfås, lärer väl detta ej kunna förorsakas af kreditbrist, utan tydligen visa att pepningbriöt verkligen förefinnes. Och då större elen af dessa redan beviljade lån äro afsedda att dermed förvandla i jorden varande uppsägbar till ouppsägbar skuld, och det således kan antagas att denna skuld nu måste uppehållas genom ständiga omsättningar, så är lätt att inse, att sådant j kan länge fortgå utan att åstadkomma landtbrukets undergång och förorsaka egendomars försäljande till snart sagdt vrakpris. Artikelförfattaren har sjelf yttrat: Priset på fast egendom å landet understiger nu bevisligen i många fall värdet, och ändock vill han klandra samt motarbeta ett sätt att söka afhjelpa detta. Vi och flertalet med oss skola vara tacksamma för alla de sätt artikelförfattaren kan uppgifva dertill; men må det vara tillåtet för de aktade personer, som gillat den id, hvilken ligger till rund för Stenby jord och tegelbruks-aktieboäg?, att söka använda ået sätt, hvarpå de anse att landtbrökarnerR Bbetryckta ställning i någon mån kan upphielpas. Artikelförfattaren må ej föreställa sig att hans ständiga idisslande om Jotteri skall inverka menligt för företagets framång. Hvar och en, som tecknar sig för aktie i olåget, har tydlig kalkyl att se och derefter bestämma sig; öch då den kalkylen är fullständig och ej i det stympade Bkick artikelförfattaren ansett, för vinnande af sitt syfte, lämpligt intaga den uti sin artikel, finner äfven hvar och en att det så behöfves 200,000 rår för att göra bolagets egendom skuldfri, utan att den summan erfordras för att, inom en bestämd tidrymd, såväl betala köpeskillingen som ock till bolagsmännen återlemna h det från början inbetalta grundkapitalet 900.000 rdr jemte en ej obetydlig räntevinst derå; hvadan grundkapitalet, tiden för bolagets verksamhet och det resultat som afses att vinnas, alltid måste stå uti ett visst förhållande till hvarandra: Och då bolagets ändamål ej skall åstadkommäs genom att bolaget inlåter SR uti någon svindlande eller på könjunkturförhålländen beroende affär, utan resultåtet vinnes endast genom räntebehållnitig och arrendemedel, samt bolaget från börjar har större delen af sitt grundkapital reserveradt, 6å trotsa vi sjelfva artikelförfattaren att känna visa något bolag eller någon, vare sig bank eller annan inrättning, der delegarne äro så garanterade för omöjligheten att göra förluster som i detta bolag. Artikelförfattaren säger: åen omständigheter att 6 procent årlig ränta skulle kunna betingas; antyder, att insättningen kommer att ske, icke hos någon-bank, utan på någon bankirinrättning?. Ja, der frukta vi att skon Tlämde:; ty uti 3 Saf bolagsordningen stadgas att penningarne skola insättas i någon af hufvudstadens bankinrättningar?, ej bankir-inrättning, och utom enskilda banken i Stockholm finnes verkligen andra bankinrättningar derstädes, och dessa kunde ju möjligen ej vara obenägna att förvalta bolagets medel så att desamma utlemnades såsom amorteringslån mot goda inteckningar och ändock lemnade bolaget 6 procent ränta. Efter att artikelförfattaren säger det vi specielt angifvit ?bankernas och penningkarlarnes begär att erhålla en förut okänd hög ränta och vinst på sina kapitaler, anser han det förefalla egendomligt, att stiftarne af ett bolag, sådant som detta, våga orda om: öfverdrifven hög vinst på gina kapitaler?. Sammanställningen ärisanning högst egen, och att bolaget ej beräknar hög vinst på sitt kapital synes då artikelförfattaren sjelf till och med betviflar att bolaget kan i bankinrättning erhålla 6 proc. å derstädes insatta medel. Men då det deremot är allmänt bekant att bankintressenter erhållit i utdelning ända till 20 proc. å inbetalta beloppet, ja ibland vida derutöfver, och hvilken utdelning ju är tillkommen af de räntor och provisioner låntagarne få vidkännas, så måste väl detta kunna kallas för en å kapitaler förut okänd hög vinst. Angående antagandet af agenter för bolaget, säger artikelförfattaren att man icke en gång blygts att hänvända sig till folkskollärarne. Vi trodde icke att dessas uppgift skulle vara att bli lotterikollektörer. Tanken är riktig att söka vinna dem, som i bildningsgrad stå ett eller annat trappsteg högre än den mängd, bland hvilken man söker sina blifvande bolagsmän?. Vikunna försäkra artikelförfattaren att vi lika litet blyges för att vända oss i denna sak till hrr folkskollärare, som vi förmoda att de många bolag, såsom åtskilliga jernvägsbolag, hvilka före oss anlitat dessa herrar såsom agenter gjort det; och hvad artikelförfattarens förmodan, att folkskollärarnes uppgift ej skulle vara att blifva lotterikollektörer, Veträ ar, så a hans ifver, att söka misskreditera bolaget, gå väl långt, då han liknar ett af flere framstående och aktade personer bildadt bolag med af K. M:t fastställd bolagsordning, vid ett förbjudet lotteriföretag. — jeserligen synes penningen för närvarande vara det enda som hos mången anses gifva mannen något värde, men att dess innehafvare öppet anser sig ega rätt datt, utan laga ransakning och dom, döma andra; dem misshagliga personer, till lagbrytare, går väl något långt och kan uti ett bildadt samhälle endast bemötas med tystnadens vältalighet. Att hrr folkskollärare blifvit anmodade åtaga sig: agentskap är emedan dessa herrar iemenligen stå på den grad af bildning, att de unna sjelfva bedöma hvad som är för samhället gagneligt eller ej, samt hafva beröring med alla samhällsklasser; och kunna vi äfven lemna artikelförfattaren den glädjande underrättelsen, att ej allenast personer som stå under hrr folkskollärare i bildning utan äfven öfver dem, ja i jemnhöjd med artikelförfattaren och derutöfver i bildning varande personer, tecknat sig för aktier, 8edan de genomgått prospekt och kalkyl samt derutaf funnit att åtminstone ett medel derigevom beredes för att underlätta landtbrukets betryckta ställning. Derjemte tro vi oss kunna försäkra, att de som tagit kännedom af bolagets syftemäl och af kalkylen i sin helhet nogsamt inse, attej allenast bolagets egendom göres skuldfri utan att äfven många andra egendomar kunna blifva det fom af bolagets medel erhållna amorteringsin Slutligen säger artikelförfättaren: Stiftarne hafva redän råkat i delo med allmänna åklagaren (ja en stadsfiskal!) och skulle de komma att frikännas från lagligt ansvar, så torde regeringen böra vara betänkt på någon framställning till riksdagen i syftning, att lagen mot lotterier må blifva en sanning och ej blott tomma ord?. Afven vi hoppäs att lagen mot lotterier måtte er