Aftonbladet – 5 september 1867, sida 3

8 a b. å ) : j r 1 Mr EK j Jag mötte snart hr Y., gom mottog mig ganska vänligt. Tyvärr började det regna smått, och hr Y. anmärkte, just icke skämtsamt: Det är för besynnerligt, att hvarje gång någon stockholmare besöker mig i år, så har han alltid regn med sig.? Viinträdde i det stora boningshuset, som varit en ståtlig byggnad. ?Ni skall möjligen anmärka?, sade hr Y., att den lyx, som ni fann hos hr X., sak. nas här. Men jag har gjort mig till regel -Jatt undvika alla onödiga utgifter, tilldess -latt riksdagen egnar behörig omtanka ät värt lands modernäring och således beträder ett nytt system. Då det förderfliga frihandelssystemet öfvergifves, och det kan ej dröja länge, så skall äfven jag, när mina inkomster ökas, icke unmderlåta att bereda mig större komfort.? En lätt frukost serverades snart; vi hade begge en ypperlig matlust och allt gick åt. lHr Y. var gammal ungkarl och vi behöfde alltså icke genera oss för damerna. Värden hade sjelf nyckeln till både tå och sockerI skrinet. ?Emedan jag antager?, sade min värd, Patt äfven er tid är dyrbar, så skola vi genast se oss omkring. Regnet har upphört, sedan hökörningen väl blifvit förstörd för i dag, men om vi blott få — han kastade Jen blick på barometern — se så för— den Ihar ytterligare fallit sedan ni kom. Jo det lär afundsvärdt lyckligt att vara landtman Inu för tiden!? För att komma dit vi skulle, gick vår väg igenom den stora trädgården. ?Den tillfredsställer kanske icke edra fordringar, men också icke heller mina?, sade hr Y. Min företrädare här var en trädgårdsvurm. Han svärmade för fruktodling Joch nedlade ofantlig kostnad på trädgården. I Men jag sätter mera värde p potates än på frukt, och derföre odlar jag hellre de förra än de sednare. Derom bär också skötseln vittne. De dyrbara träden äro öfverdragna med mossa, gäbgarne gräsbeväxta och hela den vackra anläggningen går med raska steg till förfall.? ?Ja, gerna för mig. Om ni berrar frihandlare hade satt tull på frukt, så skulle det lönat mödan att odla sådan här, men nu icke. Trädgårdsskötselns förfall är således äfven ert verk.? Vi kommo ut på ett stort trädesgärde, Det vittnade om allt annat än omsorgsfull kultur; det var rikt på tistel och annat ogräs. ?Om ni skulle anse trädan mindre vacker, så får jag upplysa att orsaken dertill uteslutande är bristen på arbetsfolk till måttlig dagspenning. Emedan ni herrar frihandlare genom de stora arbetsföretagen för statens räkning och den billiga lefnadskostnaden, som frihandelssystemet medtört, uppjagat arbetslönerna, så sakna vi arbetare.? Men denna brist på arbetare har ju upphört? Åtminstone vet jag att hundratals gå lediga af brist på sysselsättning.? ?Visserligen, men det är nu vår tur att sätta ned dagspenningen. Tilldess få de gå sysslolösa.? ?Men under tiden försummas ju ert jordbruk? Om jag icke misstager mig ligger er höskörd betydligt efter grannarnes. Jag blir en bestämd förlust.? På denna anmärkning fick jag intet svar. l fruktar att den besparing ni gör på arbetare, Vi kommo derefter in på ett stort vårsädesgärde. Äfven det vittnade om bristfällig ; skötsel. Säden var svag och tunn, fögel: försigkommen, äfven den förde en fåfäng. strid med det frodigare ogräset, hvarom jag tog mig friheten göra anmärkning. Jag medgifver att vårsäden kunde vara (i vackrare; men då vårsådden fördröjdes afj ogynnsam väderlek, kan grödan ej vara vacker.? 1 Månne icke dertill äfven väsentligt bi-l drager dels otillräcklig afdikning, dels denli skyndsamt aftsgande växtkraften hos jor-e den ?7 1 Min företrädare begick det oförlåtligat felet att på långa distanser upptaga stora afloppsdiken, men medhann ej att anlägga t täckdiken. Sedan stego arbetslönerna så lj enormt att jag har låtit det sednare arbe-l; I f F t I F L tet anstå.? ?Då är det ganska lätt begripligt hvarför er vårsäd är så klen.? Ni tillhör den sort jordbrukare, märker jag, som anser att man skall lägga ner mycket penningar i jorden. Men jag tillhör ej den skolan. Min regel är: spara tills jag får mycket arbete för ringa pris, och den tid skall komma.? 2 ?Men under tiden får ni ju ringa afkast-!, ning af er jord ?? I ?Väl möjligt. Men det lönar sig i alla fall icke att med dryg kostnad drifva uppli skörden, då den torgförd betalas dåligt, emedan jordbruket beröfvats allt skydd.? ?Detta resonnement konseqvent fullföljdt. skulle leda derhän att ni alls icke bordel, k P bruka eller beså er jord. Den kommer ju, såsom ni sköter den, att med hvarje år gifva mindre afkastning, under det att den spanmål ni erhåller ändå blir ganska dyr ifalllg ni rätt beräknar jordräntan och produktions-, kostnaden, huru inknappad den sednarel, än är.? l ?Jag finner att ni, som nyligen besökt X. på hans egendom, blifvit betagen af dely etydliga kostnader som hen nedlagt på sin jord. Men jag ernar alldeles icke följa hans s exempel. Jag har lyckligtvis icke ett öres fi skuld, och den afkastning som jag får, öf-!d verstiger mina utgifter. Och när den tidld iterkommer, att jordbruket blir skyddadt som ic let bör blifva, så skall jag vara den förste iom griper mig an med de moderna jord-la örbättringarne.? Hos hr X. anmärkte jag, att han använde : ör stor arbetestyrka, än behöfligt var. Hos ft er befarar jag att anmärkningen måste gå alldeles motsatt riktning. Han bemödadeX sig att öka jordens växtkraft, ni deremotst yckes icke arbeta derpå.? Vv TE rr Fr WJ PL i ST TAR er NE PR SR RN RET NAR