Aftonbladet – 5 september 1867, sida 2

yskland. Mittermaier var en bland dem lr om ifrigast arbetat för dödsstraffets afskaf-!t unde. I — Upsalasångarne. Från Paris skrifver röteborgs Handelstidnings korrespondent , en 30 Augusti: Den täfling, i hvilken! tudenteroa komma att deltaga, eger rum i fton kl. 8 i en sal ?Vauxhall? vid rue )ouane. Icke mindre än16 sångföreningar, elgier, tyskar, schweizare och fransmän komma att deri deltaga. Genom lottdraging har ordningen dem emellan blifvit betämd, och Upsaliensarne ha dervid kommit sista rummet. Jag är icke så alldeles ense ned dem, som anse detta för synnerligt fördelaktigt. Att hafva blifvit den andra eller tredje från slutet hade utan tvifvel varit sämre. Hvarje sångförening kommer att uppträda med två nummer, och att ia-l tresset härunder skall mattas är naturligt, men ?Hör oss Svea? skall nog förmå väcka dem och ?Brudefeerden i Hardanger? skall utan allt tvifvel tjusa dem. Med dertill af vår härvarande beskickning utverkadt tillstånd besöka studenterna i morgon lördag kl. 9 f. m. kloakerna och derefter kl. 3 e. m. katakomberna, sålunda hela det underjordiska Paris, på aftonen den af mig i går omnämnda representationen å stora operan, samt derefter inbjudning till bal hos belgierna, som från första ögonblicket visat oss mycken artighet. Moan blef i dag på ett mindre behagligt sätt öfverraskad af en kallelse till repetition på söndag morgon till Theatre Lyrique för ett till en konsert samma afton inöfva hr Hammerichs fredshymn. Man skulle så lunda för sista dagen af vistelsen i Paris, så väl behöflig till hvila och förströelse, ha varit från kl. 9 på morgonen (efter balen) till kl. 11—12 på natten bunden af hr Hammerich och hans komposition, som, ehuru måhända i besittning af stora förtjenster, likväl med afseende på utförandet synes stöta alltför mycket på äfventyr, för att icke studenterna skulle känna en afgjord motvilja för att deri deltaga. Också torde resultatet blifva, att man anför förhinder med afseende på denna konsert. Söndags middag är stor prisutdelning i Pre Catelan och på aftonen, den sista i Paris, torde — så har man berättat mig — en härstädes bosatt svensk, som gjort lyckliga affärer i den moderna pariserlyxen, ha den vänliga och frikostiga afrigten att se studenterna som sina gäster — en tillställniog, af hvilken man vöntar sig mer nöje än den fest, som skandinaviska föreningen tillställde i gin för ett sådent ändemål olämpliga lokal. Det finnes endast ett högsta pris, om hvilka de 16 sängföreningarne i dag skola täfla. Detta pris får ej delas och utsigten att vinna det helt måste naturligtvis anses oviss, liksom det icke heller rimligtvis kan anses för någon förödmjukelse, om vi gå miste derom. Till samma tidning skrifves den 30 Aug. från London: Vi hade trott att idag i våra tidningar få se rapporter från deras Pariserkorrespondenter om sångtäflingen derstädes, men tills detta ögonblick har intet afhörts. Mycket intressera vi oss att få höra något isynnerhet från våra landsmän, de berömda Upsalalaeängarne?, till hvilka anbud i dagarne afsändts härifrån att hitkomma och gifva några konserter i det utmärkt vackra feepalatset ?Agricultural Hall?. Herrar J. Defries Sons, entreprenörerne, äro gentlemen och ha lofvat behandla sångarne, om de ingå på deras anhållan, som gentlemen, och sedan behöfver jag väl ej säga, att landsmännen skola försöka häfda den gamla kända svenska hjertliga gästfriheten, till tack fir att utan tvifvel genom dessa säångares uppträdande här en god del godt göres, att låta folket här något litet känna, att det finnes ett land, som heter Sverge, ty sannerligen behöfver man ordentligen älven uti personer, med hvilka man ej skulle tro sådant kunoa ifrågakomma, inplugga, att det ej är fråga om Schweiz, uian ett land, som ligger: mellan Ryssland och Norge. — Amerikanska eskadern. Rörande de sär. skilda fartygen i eskadern har Dagligt Allehanda att omförmäla följande : : Fregatten Franklin byggdes för omkring 40 år sedan i Portsmouth uti Nordamerika af trä och apterades endast för segling, men sedan den är 1865 undergäått en total förbyggnad i Boston, insattes samtidigt i densamma en propellerängmaskin om 1000 nominella hästkrafter, hvarmed den gör 120 knops fart. Det lär vara första expeditio nen, som denna fregatt är ute på såsom ångfregatt. Den för nu 40 kanoner, de flesta af I decimaltums kaliber. Fregatten, som är 330 fot lång öfver stäf, 52 fot bred vid mellandäckslinien och ligger 26 engelska fot djupt, hvarigenom den såväl till längd som djup hindras att kunna passera de skarpa keökarne i Kodjupet, har 800 mans besättning. Ibland denna befinna sig omkring 16 svenskar, norrmän och danskar samt för öfrigt en blandning af nästan alla nationer. Korvetten Canandaigua är byggd i Boston år 1862, för 9 kanoner, har 400 nominella hästkrafter och 200 mans besättning. Korvetten Ticonderpga har 250 hästars kraft och 227 mans besättning. Franklin är tacklad som vanliga segelfregatter af första rangen med bramoch öfverbramstänger. De båda andra fartygen ärv tacklade som barkskepp, hafva bramm, men ej öfverbramstänger.