Upsaliensarnes säångarfärd. (Från Aftonbladets korresponient.) Paris den 26 Aug. 1867. Une plume et de Fencre sil vous plait! — Tres bien, monsieur, svarar uppassaren i fjerde våningen af Hötel Choiseul, Rue S:t Hocor. Pennan och bläcket komma och er korrespondent är i full verksamhet att återtaga tråden af sin berättelse, som sist afklipptes någonstädes i Öresund. Och der har den nu fått ligga ganska Jänge, kanske längre än ni förmodat och velat, men ni behöfver blott lyssna till hvad jag kommer att säga för att fiona omöjligheten af ett annorlunda. Det var den 22 Augusti. Sundet var öfverfyldt af seglare. Kjöbenhavn och Sjellards gröna stränder lägo framför oss och voro snart uppnådda. Vi hade två timmar på 0ss att bese Danmarks bufvudstad. Vi slogo oss tillhopa fyra och syra om en droska och foro en tur efter Vesterbroalleerna och Östergade på hemvägen. De som voro hungriga och törstiga tillfredsstälide sina behof på den förträtfliga bierkällaren i hörnet af Östergade och Klockan slog 34 2. Upprop hölls och då det befanns, att ingen glömt sig qvar, gled Halland åter ut i Sundet. Vinden friskade upp och när de sista bokskogarne på Sjelland försvunno för våra ögon, gungade det så pass, att en och annan mindre sjövan kamrat hade svårt att behälla inre och yttre jemnvigt. Med glädje helsade vi derför den hvita viken med sin gröna mantel, i hvars; ekydd sjön gick stilla som i en bassin, en bål framsattes, ?Böljan sig mindre rör? och åtekilliga andra sånger uppstämdes, de svaga framkommo och allt var lif och lust, titldess natten kom på och man skulle gå och lägga gig. Men härmed var ett problem uHppstäldt, gom ke var så ulttetes utt att . De