ni af ert kapitel användt för mycket inproduktivt, att ni genom att forcera en mängd i arbeten, hvars nytta jag dock ej bestride-, gjort dem för dyra, att ert landtbruk är felaktigt i sin grund, emedan ni sköter egendomen alldeles för dyrt, och att ni således omöjligen kan hafva en nettobehållning, som motsvarar vanlig ränta på kapitalet; jag är vidare benä en antaga att ni från början betalt för mycket för egendomen. År det en tröst för er, så vill jag gerna medgifva att samma fel som ni begått, ha nga andra jordegare gjort sig skyldiga till. Af allt hvad ni nu anfört, finner jag att vi är ytterst hallstarrig i edra åsigter, och att det alls icke lönar mödan att söka omvända er. Jag föreslår derföre att vi ingå fred, och att vi hvardera behålla den position, som vi före striden intogo.? Antaget med nöje. Ialla händelser lemnar jag ert gästfria hus med många angenäma intryck.? Jag stannade qvar ännu ett par dagar. Vi undveko att samtala om de begge systemernas inflytande på landtbruket; vi hade så mycket annat att språka om, och tiden förflöt angenämt inom den älskvärda och fint bildade familjen. Då jag i går sammanträffade med en af br X. bröder, så yttrade han med en lätt instrykning af missnöje: Efter ert besök i var min bror flera dagar mera sluten än l, någonsin förr. Han talar nu icke om annat , in reduktioner i sin ekonomi. Han har, agt upp inspektoren, och skall afsäga sigl, lera befattningar som taga hans tid i an l, pråk. Jag fruktar att han efter detta blir; n riktig landtjunkare och snålvarg. Deri ill är ni visst skulden?. Således hade mitt !, jesök en god verkan på den välvilliga vär-, en. , mo ERE NNE l