Aftonbladet – 29 augusti 1867, sida 3

; Jareal 1 åker och äng hvarat mn skal .r draga afkastning.? (Dessa uppgifter lemna I, desmig med mycken noggrannhet.) Ja a I gjorde en beräkning som förevisades hr X aloch yttrade derefter: t! Emedan ni eftersträfvar att ligga för alla era grannar i de vanliga landtmanna arbetena, så håller ni, relativt till den area esOm skall skötas, minst en fjerdedel större il arbetsstyrka än pi rätteligen behöfver. Jag rlerkänner villigt nöjet af att allt arbete verkställes på kortare tid än hos grannarne. men det är ett ganska dyrköpt nöje, son alldeles icke ökar, utan betydligt minskar egendomens nettoafkastning. Emedan ni äfven håller flera dragare än ni rätteligen behöfver, så nödgas ni hålla ett färre antal kor, än ni annars kunde, och följden deraf Jär att ladugården ej lemnar så hög inkomst som den med ett större antal kor borde lemna. Här har jag påvisat några stora fel i er ekonomi, hvilka betydligt minska nettoI behållningen. Rätta dessa fel så fort ni kan, och ni skall snart erfara att samma fel lädragit er en vida större verklig förlust, än den inbillade, som ni tror uppkomma derigesom att frihandelssystemet beröfvat er Iskyddet mot utländsk konkurrens. Det är en stor konst i landtbruket, och den som fordrar den största skickligheten, att rätt kunna beräkna den erforderliga arbetsstyrkan för en egendoms skötsel; men det är just på denna beräkning som de flesta staka sig i den ena eller andre riktningen.? Jag medgifver — sade den rättrådige hr X. — att er anmärkning kan ha något skäl för sig. Men ännu behöfver jag den stora arbetstyrkan, emedan egendomen icke uppbringats i den kultur som jag önskar. Men sedan skall jag inskränka arbetskostnaden.? Dröj då tilldess att på fribandelssystemet skjuta skulden för det att neitoafkastninogen på er egendom ej är tillfredsställande. — Men ännu en sek faller mig in. Jegbefarar att ni af berömvärd ifver att få alla byggnaderna i förträffligt skick, att få jorden skyndsamt täckdikad, att få inventarierna i ett så utmärkt skick, underkastat er större utgifter än med nödig omtanka varit behöfligt. Åtminstone har jag funnit att den antydda ifvern flerstädes föranledt till för höga och obehöfliga utgifter, hviika sedan hängt tungt efter. Man kan så lätt genom ett oklokt förfarande vid odlingar och grund: förbättringar köpa den redan dyra jorden ånyo, utan att jordens afkastaingsförmåga i samma propo tion ökas.? ?Derpå fär jag svara att egendomens af. kastning i min hand betydligt ökats. Spanmäålsproduktiocen har nära fördubblats mot i min fars tid, och det måtte väl bevisa, att genom de kostnader som af mig blifvit använda, afkastningen äfven ökats? PJaväl — bruttoinkomsten, men huru är det med nettobehållningen ?7 ?Jag har ju redan sagt er att den är otillfredsställande, just derföre att ni frihandlare dragit försorg om att våra produkter icke betalas med ett pris som motsvarar hvad de äro värda.? Således — derföre att ni odlat för dyrt, grunddikat för dyrt, byggt för dyrt och håller en större och följaktligen dyrare arbetsstyrka än ni borde, derföre att ert hushåll kostar högst betydligt, eå fordrar ni att konsumenterna skola betala edra produkter högre, fastän dessa icke i och för sig äro bättre. Men gäller då icke inom Jandfbruket samma regel som inom all annan industri: eftersträfva den billigaste produktionskostnad? Låtom oss se till huru med er produktion förhåller sig. Emedan ni företrädesvis arbetat på en stor afkastning i spanmål, så är hötillgången otillräcklig, och derföre nödgas ni använda en så betydlig mängd spana e r mål till utfodring. Hvad ni således med ena handen skördar, ger ni ut med den andre. Ni besinnar icke huru dyr den spanmål blir som ni fodrar upp, i stället för om ni odlade foderväxter tillräckligt. Ni förbiser vidare att ni häller en alltför stor arbetsstyrka geom medtager en icke ringa del af den spanmål som ni producerar.? ?Emellertid, trots den enligt er åsigt okloka hushållningen säljer jag vanligen 1000 tunnor spanmål ärligen, hvilket qvantum är större än i min fars tid. Och om nu spanmålspriset blott reglerades genom en rättvis införseltull, så skulle jag vara fullt belåten.? , ?Men fluktuerade då icke spanmålspriserna äfven i er fars tid? Har någonsin införsel. ! tull, då den egde rum, förmått reglera spanmålspriset? Antag nu attinförseltull å spanmål vore 2 rdr pr tunna, och antag att sådan vore åsatt alla de ädlare sädesslagen, så borde ju den prisökning som ni tror att denna tull skulle tillskynda er motsvara, för 700 tunnor, 1400 rdr. Ar då verkligen denna pristillökning så konsiderabel?? Ni glömmer att tullfriheten å smör, ost, kött och fläsk äfven nedsätter min inkomst på dessa artiklar??? ?Nej visst icke! Jag kommer nu till dem. Ert försäljningskonto för ost, smör, gödkalfvar samt fläsk, utvisar en inkomst af nära 9000 rdr; en ganska respektabel summa, Antsg nu att införseltullen å nämnda artiklar vore ända till25 4 af deras värde — (den blef då efter 12 rdr pr 18 smör 3, efter 5 rdr pr 18 ost 2 rår och efter 7 rdr pr IT fläsk 1: 75), och antag vidare att verkligen genom denna införseltull edra produker blefve i samma proportion högre betalta, så vore den vinst ni derigevom skördade ökad med 2250 rdr och tillagd den på spanmålen 1400 rdr, således tillhopa 3650 rdr.? Ja, och denna tillökning utgör 13 ränta på det kapital som egendomen representerar.? ?Visserligen ; men tror ni att denna tillökning odelau skulle komma er tillgodo? Nej visst icke; ty med samma rätt som jandibruket skall skyddas medelst införselull, måste äfven alla andra inhemska industrialster på enahanda sätt skyddas, d. v. 3. prisstegras, och följden deraf skall ju blifva att ni måste för alla edra och er familjs förnödenhetsartiklar som ej kunna åstadkommas hos er och hvilka följaktli gen måste köpes af er, betala ett högre ris? Antag att älven desoa ökas med 25 4 — att edra kläder ökas i pris med 25 4, er frus och dotters och edra tjenareslikasä. Månne ni i realiteten har särdeles mycket behåll på den der förmenta stora vinsten. ?Jag fivner att ni advocerar bra — sade ar X. med en viss skärpa i rösten — men ni öfvertygar mig ärdå alldeles icke. ?Derpå gör jag icke heller anspråk. Det var ju ni som skulle öfvertyga mig om proktionssystemets absoluta företräde framför