Aftonbladet – 29 augusti 1867, sida 3

skjuta ax. Trindsäden, ärter, vicker och bönor ilär obetydligt försigkommen och har ännu icki dbörjat blomma. Potates, kålrötter och rofvo ng visa ett vackert utseende. Linetär öfvervägande I tätt och frodigt. Höskörden, hvilken börjats .Islutet af sista månaden och fortfarande pågå ta l under nu gynnsam väderlek, är i allmänhet rik lig, med undantag för sådane sanka ställen, son lidit af den ovanligt starka vårfloden. NI Po, r, Nägra landtbruk. i (Forts. fr. n:r 194.) is) Våra stridstillrustningar började verkli5. I gen sedan morgonkaffet serverals. Min man har förtrott mig att han skall gomvända er, och jag hoppas att han deri alskall lyckas bättre med er än med mig, ty I för min del kan jag ej förstå hvarför några n nödvändighetsartiklar onödigtvis skola för-dyras.? ?Hör man på bara! Lilla frun börjar fundera i den politiska ekonomien?, inföll hr X. och tog sin hustru om lifvet. Hon har stor benägenhet för frihandeln, åtminstone då hon skall komplettera sin toilett. Men då bon får redovisningen från vir kommissionär i Stockholm, som säljer smöret och osten, så knotar hon alltid öfver det låga priset.? Vi slogo oss ner i hr X. rum och tände våra cigarrer. Emedan striden nu skall börja, så tillåt mig att först göra nägra frågor; men misstyck ej att jag kanske blir närgången.? ?Var så god. Fråga så mycket ni vill. Det är er obestridliga rättighet. Jag vill ej vinna er på någon ennan väg än öfvere tygelsens.? ?Hvad kostade denna egendom då ni I köpte den och hvad kostar den er nu?? ?Vid min iars död 1854, då han efter-. ;lemnade sex barn, hade egendomen i många är af honom blifvit skött på gamla eättet. Genom sträng sparsamhet hade han blifvit Iskuldfri, fastän han förde ett gästfritt hus. ,JEmedan mina yngre syskons förmyndare ansågo försigtigheten bjuda att sälja egendomen på auktion, så inropade jag den för 205,000 rdr, hvilket då ansågs för en så god affär, att jag kort efter bjöds 20,000 Irdr om jag ville afstå egendomen till en af grannarne. Min andel i egendomen motsvarade ungefär 34,000 rdr och i lösegendomen 4000 rdr. I det skick egendomen nu befinnes representerar den i mitt kapitalkonto 276,500 rdr, ty jag bar, som ni vet, nästan helt och hållet byggt om och betydligt förskönat den, som jag tror, lagt om alla gärdena, satt upp nya inventarier, med få ord segdt, sökt sätta den i ett utmärkt stånd.? Men har ni aldrig funnit det betänkligt att med ett så ringa kapital, som ni i realiteten disponerade öfver, kasta er in i en så stor affär ?? Jag nekar ej dertill. Men att ega min fädernejord var för mig så lockande och dernäst vissbeten om att priset på den var billigt. Med min hustru har jag ärft 50,000 rår; ett hypotekslån erhöll jag genast på 90,000 rdr, och efter detta ha mina svägerskor 100,000 rdr intecknade, så att jag bar kunnat liqvidera mina egna syskon och göra face mot de dryga utgifter jag måst vidkännas för egendomens förbättring; men jag gör ingen hemlighet af att jag mäste sköta en ganska betydlig rörlig skuld, som nu vida mer än förr besvärar mig, emedan pri vatbankerna, som äro en skapelse af fri-: handelssystemet, uppsluka alla kapitaler. Den skuld, som jag måste förränta, harj: under de sista åren ökats, och dertill är! äfven det af er så högt prisade frihandelssystemet skulden.? På hvad sätt då? Det var en kuriös fråga! Inser ni då inte, att emedan all införseltull är afskaffad på de vanligaste lefnadsmedlen, som vi landtmän producera, så få vi alldeles för litet betaldt för dem i jemförelse med hvad de kosta oss i produktion.? I förbigående vill jag härpå svara, att om införseltull å spanmäl, enligt er uppfattning, skulle vara fullt tillfredsställande, sä borde den höjas i samma mån som er skörd blir ringa, ty det är klart att om ni endast får 4 tunnor spanmål pr tunniand, så är produktionskostnaden för detta qvantum nära dubbelt högre än om ni på samma areal skördade 8 tunnor. Men om ni pu tullföljd af en ogynnsam skörd nödgas köpa utländsk spanmäl eller ryskt rågmjöl (i parentes sagdt, jag såg utanför ert magasin spår af ryska bastmattor, som antydde attij sådana med rågmjöl hitkommit), skulle ni då anse er ställning säsom landibrukare j1) förbättrad deraf att den spanmål eller det) rågmjöl, som ni nödgas köpa, fördyrades genom införseltull? — Men då ni talade om 1 produktionskostnaden på edra varor, så önskar jag veta huru ni beräknar den, och li hvilka faktorer ni låter ingå i denna be-l: räkning. Fordrar ni, såsom troligt är, attis egendomens afkastning skall godtgöra rän-( tan på hvad egendomen i dess närvarande t? J l t ( I Ha Mi MH Hae ee Ra skick kostar er, jemte afkastningens produktionskostnad, så tror jag att ni fordrar alldeles för mycket. Skörden blir icke rikare derför att den förvaras t. ex. i dyrbara stenhus, i stället för i billiga lador aflt timmer; och afkastningen ökas alldeles icke deraf att ni nedlagt så betydligt kapital i er vackra bostad, i parkoch trädgärds-1 anläggningen; men på detta kapital måstels ni naturligtvis äfven beräkna ränta. Det är sannt att genom dessa utgifter har egen-t domens värde ökats, men alldeles icke af-l1 kastaiogen, och a! den ätgår sannolikt ettl högst betydligt belopp för ert eget hus-t håll, för er egen betjening, den nemligen,le som icke erfordras för landtbruket.? S Men pi kan väl ej fordra att jag skallll sköta egendo:nen uten all ersättning ?? r Nej, visst icke! Men ni kan väl ickel? heller fordra, att om ni depenserar t. ex. lg 8000 rår ärligen under skötseln af egendo It men, dess afkastning ändå skall lemna er!4 en behållning som betäcker räntan på dessae 276,500 rdr, hvilke upptagas i ert kapital-1 konto.? i Jag godtogör egendomen för allt hvad från den tages till mitt hushåll, men debiterar den för min befattning med skötseln.? Då förfar ni fullkomligt rätt, såvida pi icke uppskattar denva skötsel mer än den är värd. Och, tillåt mig säga, beloppet får icke vara högt, om ni ej vill göra egendomen orätt eller, kanske rättare sagdt, de personer, hvilka anförtrott er sina penningar och som af er fordra att niskallså förvalta ju mn C a nn st