Aftonbladet – 16 augusti 1867, sida 3

a HA Sr AN esluta, föreslog och begärde nådig fastställelse å bolagsordningen, lydande såsom den af K. M:i fastst-lides eller med uteslutande at omtalade 4 6. Uti bolagets underd. ansökan om fastställelse yttras bland annat: Tidens anda synes uppfatta och inse att ässociationen är kanske den krafti gåste häfstången för ett lands utveckling, och synes det oss derföre vara skäl att använda denna kraft för att utveckla jordbruket till hög produk: tion och lyfta detsamma från dess, hufvudsasli en till följd af brist på tillgängliga kapital mot billig ränta, nuvarande betryckta ställning. Det är sådan asscciation hvarom här är fråga. En mängd personer insätta sina små bidrag i bolaget för köp af åen ifrågavarande jordegendomen och tegelbruket. Genom en klok förvaltning kan ej mindre egendomen inom en ej alltför atlägsen tid frigöras från skuld, utan äfven en allt större och större del af bolagets inkomster användas till utdelning bland de associerade eller aktieegarne. Derigenom att en del af dessa årli gen under bestämda vilkor utträda från bolaget, förminskas aktieegårnes antal. tills endast så många återstå som bolagets taendom lämpligen kan fördelas emellan, och hvilka då erhålla bolågets från skuld frigjorda egendom. De aktieegare, som år ligen från bolaget utträda, erhålla den räntevinst bolaget för året dertill afsatt att fördelas bland dem på sätt bolaget sjelf bestämmer. Höraf synes tydligt att bolaget inför K. M:t öppet gifvit tillkänna dess mening attgenom utlottning så småningom inlösa alla aktierna samt på dem fördela räntevinsten på sätt bolaget sjelf bestämmer, ty på hvilket annat sätt vore tänkbart bestämma hvilka aktieegare som skola årligen från bolaget utträda? Då nu den fastställda bolagsordningen väl stöder sig på den underd. ansökan om dess fastställande, och i denna ansökan bolagets syftemål tydligt finnes framhållet, lärer äl hr Silfversparres påstående om K. M:ts?tydliga anvisning reducera sig till hvad det rätteligen är — ett sökt skäl, för att få någon vid hastigt bedömande, såsom det tyckes, synbar hållbarhet för åtalets anställrnde. Att stadgandet om införande i registerboken af hvilka aktier som blifvit till inlösning berät tigade, utlösta eller dödade borttogs, kom sig derutaf, att då aktie till bolaget nu inlöses, dödas den ej otan öfverlåtes på bolaget i sin helhet, hvarefter den förvaras i bolagets vård, som dess gemensamma egendom, tilldess alla aktier utom tvenne blifvit inlösta. Om hr Silfversparre verkligen anser alla företag, der utlottning förekomma, vara i lag törbjudna lotterier, hvarföre har hr Silfversparre då ej åtaiat alla dessa såväl insom utländska premieobligationer, hvilka dagligen annonseras till försäljning här i hufvudstaden? Alia dessa obligationer inlösas likväl efter utlottning och med större eller mindre premier, eller efter all deles samma grunder som Stenby jordoch tegelbruksakticbolagets aktier inlösas. Orsaken till jenna hr Siltversparres uraktlåtenhet är lätt att finna, enär väl ingen lärer vilja påstå dessa obligationer vara i lag förbjudna lotterier, ett äntagande, som jag beder få styrka genom bilagde atskrift af en K. M:ts dom, deraf inhemtas att surhessiska obligationer varit underkastade lagig pröfning huruvida de voro att hänföra till i jag, enligt kongl. förordningen af den 21 Mars 1844, förbjudna lottsedlar eller ej, och dervid såväl Stockholms rådhusrätt som kongl. Svea hofrätt och K. M:t förklarat dem icke kunna hänföras till i lag förbjudna lottsedlar. Hvad som gäller för en utländsk obligation, lärer väl äfven sälla för en mom riket efter samma grunder vaande aktie. Vidare utlottas 2:ne gänger årligen statens obligationer; dessa äro af K. M:t sankionerade, men om de kunde hävföras till i lag örbjudna lottsedlar, så lärer väl ej K. M:t hafva nakt, emot gällande lag, efter godiycke göra indantag, utan har K. M:t dermed tydligen förtdlarat dessa obligationer vara ej i lag förbjudna ottseålar. Hvad som nu gäller för statens prenieobligationer lärer väl äfven kunna tillämpas vå ifrägavarande bolags aktier. Det synes alltså tydligen, att det ej är förhålandet att aktierna utlottas, som enligt hr Silffersparres åsigt skulle göra bolaget till ett förpjudet lotteriföretag och föranledt åtalet, utan ut det måste vara något annat för mig okändt käl, som dertill föranledt hr Silfversparre. Att bolagets verksamhet ej heller af andra anes för olaglig samt aut mången instämmer i den örhoppning och öfvertygelse, att dylika bolag kola verka gagneligt för det hårdt betryckta andtbruket, kan äfven skönjas derutaäf, att den inder sednaste riksdag ingifna underd. ansökan mm nåd. fastställelse för Hassle Säby aktieolag? å dess, i likhet med den för Senby jord ch tegelbruks-aktiebolag upprättade bolagsrdning, är undertecknad af en mängd framstånde personer, deribiand många riksdagsmän, ch att nästan alla jurister, som äro ledamöter f riksdagens lagutskott, undertecknat ansökninen — en uppgift, som jag skall bedja att geom bestyrkt afskrift få styrka, om så påOråras. Af hvad jag nu anfört, torde lagligen framgå : tt jag ej enskildt, utan bolaget, är ansvarigt för 7 ess handlingar; att bolaget endast beslutit hvad I et egt full rätt till; att utlottningen af bolagets i; ktier är grundad på samma principer, som för , f r i e af regering och ständer godkända statens remieobligationer samt de af domstolarne friända kurhessiska och med dem likalydande; remieobligationer: och att, då K. M:t fastställde ; olagsordningen, K. M:t äfven gillade hvad bo-l, get uti den underd. ansökningen Om faststälse å bolagsordningen öppet tillkännagaf skulle omma att ligga till grund för bolagets verksamet, eller att en del af aktieegarne skola årligen nder bestämda vilkor utträda från bolaget. På grund häraf får jag vördsamt yrka att varda ån åtalet befriad samt tilldömd ersättning för tgifterna i målet.? , y S I f I f Härefter avförde hr Asker muntligen: frå; an gällde här ocsntligen huruvida ett af , . M:t sanktioperadt bolag egde frihet för!c ga öfver sin egendom, så att bolaget an-!qc ngen kunde efterskävka aktien; återköpa! en mot er!äggande af större eller mindre p intevinst, eller med. ett ord vidtaga åtgöinden, hvarigenom aktieegarnes antal små-, ingom minskades. Huruvida ett eådent1 edgifvet och mellan bölstjamänaen öfver I nskommet utträdanse skedde genom lotting eller på annat sätt vore mindre vig. gt. Något åtal ansåg hr Asker ej kunna ; rägakomma med mindre än, att någon ak-1 eegar2 förklärat och anmält missnöje med f olagets ätgörenden, och då så här ej skett, !! emställde han om hr Silfrersparre icke ; ore benägen att nedlägga hela åtalet. f Hr Bilfversparre å sin sida ingaf, för att!å emöta svarandeparternas vid förra rätte-!s Bvgstillfället gjorda invändningar, en så dande skrift: Jag har icke, såsom svaranderne framställt mina rd, påstått att bolagsmännen i Stenhy bolag icke vore berättigade att utöfver den af Kongl. Maj:t stadfästade bolagsordningen fatta beslut, innefattande åtaganden och förpligtelser för bojagsmännen, Ett sådant påstående skulle trogen ej befinnas grundadt på giltiga skäl. Men pb itt påstående är något helt annat. Jag påstår, y It bolagsmännen i Stenby bolag hafva samma ä syldighet, som samhällets öfriga medlemmar, 7 tt ställa sig gällande lag till efterrättelse och b it de följaktligen hatt samma skyldighet att!n lyda hvad förfättningarne stadga om Jot-n ri, som hvilken annan som helst. Och då nuli rfåttningarne förbjuda ått, utan behörigt tillånd, inrätta lotteri och sälja lottsedlar, men bogsmännen i Stenby bolag icke blott underlåtit) tt förskaffa sig behörig auktorisation, utan, ännu era, oaktadt, efter Hvad de sjelfva erkänna, de il veta att hinder mött för bifail till deras gjorda egäran om bemyndigande att lotta om Stenby sendom, sjelfve på egen hand inrättat lotteri n samma egendom, så påstår jag att Stenby bo