Aftonbladet – 16 augusti 1867, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Åtalet mot Stenby jordoch tegelbruksaktiebelag. Till de personer, hvilka stadsfiskalen Silfversparre å tjenst-ns vägaar förut instämt i denna sax, hade en mängd nya svarande, omkrivg 20 personer, Husa blifvit af hr 5 ltversparre kallade till i tisdags. Då målet, hvilket handligges på rådhusrättens sjette afdelring, påropades, inställde gig v. häradshöfding E. Asker, såsom ombad för alla de svarandeparter, hvilka kunvat med kallelse anträffas. Hr Asker inlemnede till en början en skrift frän grefve H. Taube. På det att läsaren i ett eam marhang må fatta desg innehåll, intega vi likväl först den skrift, som hr Silfversparre förra rättegångsdagen ingaf för utveckling åf käromålet och som lydde sålunda: ?Sedan K. M:t genom nådigt utslag den 25 I Juli 1866 förklarat det af kommissionslandtmäTtaren grefve Henning Adolf Taube anordnade Is. k. Stenby aktiebolag vara ett lotteri, samt dömt grefven att, jemlikt kongl. förordningen den 21 Mars 1844, böta 750 rdr rmt, har bemälde grefve sökt att på annat sätt åvägabringa lotteri på förenämnda Stenby egendom. Hos E. M:t söktes fastställelse å en bolagsordning för Stenby jordoch tegelbruks aktiebolag, frandadr på 60.000 aktier å 15 rår hvardera. etta förslag innefattade i 4 6, att bolagsmänpen skulle vara skyldiga att, emot erhållande af aktiens inbetalda belopp, för densamma taga lösen och derigenom ur bolsget utgå, att hvarje är under bolagstiden minst 1000 aktier skulle inlösas och bolagsmännens antal sålunda förminskas såmt att, angående ordningen för denna iblösen och huruledes bolagets vinst skulle emellan aktieegarne fördelas egde ordinarie bolagsstämma besluta. Såsom här synes, hade genom nådig stadfästelse af detta förslag, ett slags bemMyndigande varit kholaget lemnadt, att kunna duse sig ega rätt att äfven genom lottning bestämma hvilka aktieegare skulle utgå, och sälnnda tillställa ett lotteri. Men denna vann ej fastställelse, utan är i den af Kongl. M:t fastställda bolagsordningen utesluten, likasom ett föreslaget stadgande, att bolagets registerbok skulle innehålla hvilka aktier, som blifvit till utlösning berättigade, utlöste eller dödade, icke heller återfinnes i den nådigst fastställda bolagsordningen, Oaktadt den tydliga anvisning bolaget sålunda vid sanktionen erhållit, att K. M:t icke vil:e medgifva dem att hafva väg öppen för tillställande af lotteri, hafva bolagsmännen il Stenbybolaget, på sätt ett i allmänna tidningarne kungjordt och på aktiebrefven tryckt protokoll närmare anvisar, tilltrott sig art tillämpa samma 4, å hvilken K. M:t ansett fastställelse) ej kunna meddelas, och genom ett dem emellan . fattadt beslut förklärat, att lottning skulle ega ; rum och genom den bestämmas hvilka bolagets ; fasta 2gendomar slutligen skulle tillfalla. ; Det kan ej förnekas att Stenby jordoch te, gelbtuks aktiebolag, sådant det för allmänheten framträdt. genom annonser i tidningarne och del. så kallade skticbrefvens lydelse, är ett lotteri på !, fast egendom. Genömgår man äter den af K. jj M:t fastställda bolagsordningen, finnes i denj f j 1 1 samma intet, som berättigar wvolaget.att sätta sina fastigheter på lotteri. Och jemför man ji; nämnde bolagsordningen med det till K. M:ts pröfning framlagda förslaget, så finner man tylligt, att K. M:t ur förslaget borttagit och följaktligen vägrat sanktion på allt som kunde tagas såsom ett bemyndigande att tillställa lotteri. De bolags män, som detta oaktadt och till trots för K. M:ts så tydligt tillkännågifna mening, fattat beslut om lotteri, mäste således anses hafva, så vidt på dem ävkom, inrättat ett lotteri. De genom deras beslut tillkomna lottsedlarne hafva sedermera utbjudits till salu i tidningarne och hållits fala för allmänheten af en s. k. iaterimsstyrelse, som då bolagsmännen egt alla aktierna eller lottsedlarne, icke kamanses annorlunda än som deras representant. Då jag emellertid ännu ej vunnit visshet om -att mer än en af den s. k. interimsstyrelsens ledamöter äfven deltagit i tecknandet af aktier och såsom sådan bidragit till beslutet om lotteriets upprättande, samt detta förhållande eller lotteriets inrättande utgör grunden för Bedömandet af den lagstridighet, som må hafva egt rum, inskränker jag för närvarande min talan till hr grefven och kommissionslandtmätaren H. A. Taube, grosshandlaren E. F. W. Biengräber, löjtnanten G. M. Klingsporr och e. o. hofrättsnotarien O. Staaff, hvilka alla tecknat lotter i bolaget och deltagit i beslutet af den 12 Mars 1867; hvarigenom lotteriet inrättades och hvilka låtit sina lottsedlar genom interimsstyrelsen till allmänheten utbjudas, i hvilket utbjudande dessutom en af dem hr grefve H. A. Taube sjelf deltagit; yrkande jag emot hvar och en det pagsta ansvar som i kongl. förordningen den 21 Mars 1844 bestämmes.? Grefve Taubes till svar härå afgilna förklaring hade följande lydelse: TU Stockholms Rådhusrätt! Sedan jag erhållit kännedom af herr stadsfi skalen Silfversparres till rådstufvurätten den 23 Juli detta år ingifna skrift, deruti han sökt utveckla de skäl, hvarpå han stöder sitt mot mig väckta åtal för inrättande af lotteri för bortlottning af egendomen Stenby säteri med underly lande hemman och tegelbruk, får jag bärmed sdmjukast besvara hr stadsfiskalens påståenden. Hr stadsfiskalen har först uppdragit en redosörelse för tillkomsten af Stenby jordoch tegeloruks aktiebolag och torde det äfven tillåtas mig utt lemna en dylik redogörelse. ) Då K. M:t uti nådigt utslag af den 25 Juli 1866 förklarade det af mig enskildt stiftade Sten! la oy aktiebolag vara att hänföra till ilag förbjudne le otteri-inrättningar, voro förhållandena af heltlk skiljaktig beskaffenhet på sätt som inhemtas af jh K. M:ts bilagde utslag. Emellertid och då min u ifliga ötvertygelse var, att den id, som låg tilll rund för sagde bolag, eller att använda associafri ion och amorteringskrafterna för att upphjelpa ut let i landet skuldsatta och betryckta landtbruet, ovilkorligen rätt utvecklad skulle blifva wögst gagnelig, samt uppmanad af många såväl lg andtbrukare som öfrige för vårt landtbruk nit-K Iskande personer, beslöt jag att söka bilda ett fp sag för att på ett praktiskt sätt realisera nämnde tin . Den 7 December 1866 sammanträdde derföre dt är i Stockholm flere personer, deribland ett ej rö inga antal jurister, och konstituerade sig till ett ra olag under benämning Stenby jordoch tegel-nj ruks aktiebolag, dervid det beslöts att underlänig ansökan om nådig fastställelse å bolagsrdningen skulle till K. M:t ingifvas. En dylike! nsökan ingafs jemväl till K. M:t, underteck-n! vad af såväl bolagets interimsstyrelse som ock j ti; ue 32 öfriga delegare i bolaget. Bland dessa if, oro 15 jurister. På sätt redan af mig in-tj emnade handlingar utvisa, ingafs derefter ytterbe igare en ansökning om fastställelse, alternativt t en något förändrad bolagsordning, deruti! den i 1:a förslaget intagne 4 och i sammanVv rang med den varande stadgandet om att boagets registerbok skulle innehålla hvilka aktier, pb om blifvit till utlösning berättigade, utlöste eli er dödade, var utesluten. Sedan K. M:t den 15 Februari detta år fast-J tällt det sednare förslaget till bolagsordning, ammanträdde bolagsmännen den 12 derpå följande or Mars månad, dervid på sätt jemväl af redan in-i emnade handlingar synes, köpekontrakt antogs 1 mellan mig och bolaget om Stenby egendom, i warigenom jag afhände mig densamma till bo-l?l aget. Vid samma tillfälle fattade bolagsmännen I li; enhälligt beslut eller öfverenskommelse om sät-m et, hvarpå det med bolagets bildande afseddaat indamålet måtte vinnas, eller att medelst utlott-! sk ning bestämma hvilka aktier, som årligen skola at ill bolaget inlösas, hvarjemte styrelsen lemnades at . uppdrag att infordra betalning för de tecknade låt sktierna, och att, jemlikt stadgandet uti 2 31te 0 ät LA KJ kr fö rt Ja bn Fr OD I AR BRA KL ek AK TOM OG rör —M hn ro Ar AoLAvDM