Aftonbladet – 13 augusti 1867, sida 2

8e här. Då man icke är den starkaste ser ni min vän, så måste man vara der tillitsfullaste. Mycket riktigt! sade Passe-Partout Man kan icke tala mera logiskt. Nå? frågade generalen. Ja... se hit och gör som jag. Med dessa ord uppdrog bankiren ur sin: fickor två beundransvärda små revolver med sex pipor, som i händerna på en be slutsam man vore så goda som ett kompan nationalgarde, och lade dem på bordet. Nedlägga mina vapen!4 ropade hertigen 4Icke nedlägga dem, utan gifva, anförtr dem åt herrn...4 Som skall återlemna er dem, tilled Passe-Partout skrattande, då niicke vidar har för afsigt att begagna dem till er egel skada. Aldrig! sade hertigen. Aldrig?S frågade hans motståndare lugnt Aldrig ! Månbröder ! sade Passe-Partout. Vid detta ord, som yttrades i samm: lugna ton, liksom det alldeles, icke innefat tat någon kallelse, kände sig hertigen gri pen af tre män, hvilka trots hans förtvilla de motstånd inom ett ögonblick öfverväldi gade och försatte honom i den fullkomliga ste orörlighet. Fege uslingar! vrålade han; Ystackare som sätter sig tjugu mot enl? Vi äro icke fege, min herre, eftersom v låta er förolämpa oss utan att vi derför rör: ett hår på ert hufvud; men vi skulle vars mycket enfeldiga om vi lemnade en mot ståndare af ert slag och er karakter sådang medel till anfall, som dem ni bör i er gör del.t eFege uslingar! ekrek gensrolen i det yttersta förbittring.