Aftonbladet – 13 augusti 1867, sida 2

oe STOCKHOLM den 13 Aug. Bref från Norge. (Slut fr. lördagsbl ) Kristiania den 5 Augusti. Kungaboningen var den första större offentliga byggnad, som blef uppförd i Kristiania efter 1814, hvilket man kanske torde kunna anse såsom uttrycket af en önskan att visa kungamakten en höflighet, då man besinnar, att behofvet af en sädan byggnad ingalunda kunde kallas angeläget, sä länge ea mängd andra offentliga institutioner snnu saknade ordeniligt husrum. Men så svart man hade gjort sig af med denna hedersskuld, började omkring åren 1830—40 en mängd offentliga byggnader resa sig, af hvilka vi vilja nämnoa borgarskolan (börjad 1822), rikshospitalet (1824), börsen (1826), banken (1830), observatorium (1831), teatern (1836), frimurarelogen (1837). För uppförandet af flere bland dessa har man en pu afliden, från Danmark inflyttad byggmästare vid namn Grosch att tacka. Karakteren är i dem alla ungefär densamma: massiv soliditet, i allmäshet sträng begränsning till det praktiskt nödvändiga, stor enkelhet i massornas anordaing samt, då något skulle göras för ståtens skull, använ. dande af temligen omotiverade former, som skulle låtsas vara klassiska, såsom pelare, fronioner o. 8. v. Om man också måste beklaga, att utförandet af dessa byggnadsarbeten tillfallit konstnärer, hvilkas brist. originel begåfning icke tillät dem att gå längre än till en reproduktion af banala ekolformer, så kan det å den andra sidan icke nekas, att den nästan spartanska enkelhet, som gör sig gällande i alla byggningar från dessa är, har sitt intresse såsom betecknande för tidens karakter i det hela och åtminstone kan vara lika uppbigglig som den eklektism, hvilken nu för tiden gör de yngsta partierna af den norska hufvudstaden till riktiga profkartor på alla tiders och nationers byggnadsstil. Det sista betyd igare bygnadsarbetet från Carl Johans regeringsår — Kristianiaarkitekturens klassiska4 period — och tillika det mest lyckade af dem alla, är det år 1841 började universitet, för hvars uuvarande skick man till en stor del har att tacka den berömde berlinarkitekten Karl Schinkel, Motivet är detsamma, som begagnats för tea tern i Berlin: upplösninz af hela väggen i dubbla pilastrar, en anvordnin som i allsir enkelhet likväl åstadkommer ett särdeles väl. görande intryck, isynnerhet som alla tre byggnaderna trots sin betydliga höjd blot ha två våningar, infattade af en starkt fram trädande gesims och en hög, i vacker norsk granit utförd sockel. Till följd af denna öfverskådliga och rena anordning kännel mun icke heller så mycket saknaden af de dekorativa arbeten, som från början vari på:änkta — en grupp i midtbyggningev: fronton samt målningar och statyer inne : sjelfva anlan — men som ännu låta vänte på sig. Äfven dispositionen af de inre rum men är öfverallt lycklig, och i det hela ta. get har det varit väl förtjent, att universi tetsbyggvingen haft den lycksan att vara den enda af Kristianias nyare offentliga bygg gar, com undgått en nedsablande kri tik. En helt annan prägel får bufvudstadens arkitektur under konung Oscar; från deu klassiska stilen fiana vi oss plotsligt förflyttade till medeltidsstilen. Till denna grupf höra Bodsfängelset (börjadt år 1845), Gaustad därhus (1848), Trefaldighetskyrkan, der katolska kyrkan, jernbanstationen, basarer samt Oscarshal, (1847—52). De flesta aj dessa äro uppförda af två tyska byggmä. stare Schirmer och Hanno, och ha till er del en väl starkt framträdande nordtyck prä gel. En plan från samma händer till stor thingsbygnad var i slutet af konung Oscar: regering helt nära att bli antagen och ut förd, men undanträngdes lyckligtvis i siste