Aftonbladet – 26 juli 1867, sida 2

sranen uppnår ofta der en höjd af 300 fot. De egentliga gulddistrikten ligga på hvardera sidan af San Sacramentos, från norr, och 5. Joaqvins, frän söder, bäddar, hvilka floler cirka 15 å 20 eng. mil före sitt utlopp San Francisco-bayen förena sina vatten med hvarandra. Hvilket läge! Det är också för att med detta välsignade land och den stora orienten komma i direkt sjöförbindelse, som Amerika behöfver en kanal genom Panamanäset. Då behöfva dess monitorer för att förena Newyork med San Francisco icke göra den långa och svåra turen omkring Kap Horn. Vi ha sett att såväl spaniorer som ryssar och engelsmän insett den merkantila vigten af Kalifornien3 läge. Vi ha dock äfven sett att det varit amerikanarne som förvärfvat detta land. Det är icke guldet allenast som utgör det väsentliga momentet i denna lyckliga jordlotts betydelse i kulturhistoriskt hänseende, det är dess geografiska läge och i främsta rummet — det folk som nu rär om densamma, ett folk som i sig förenar yoglingaålderns raskhet med mannaålderns kraft och omtanke. Der ligger en framtid af okänd art ännu dold under höljet af den ibland något burleska ytan, obehaglig i vissa afseenden för oss europer, vi traditionens fördomsfulla folk, som byggt vår bildning på en tusenårig historisk grundval, Amerikas häfd är dess seger öfver vår verldsdels mäktigaste, intelligentaste och mest praktiska nation. När man besinnar den expansiva drift som naturligtvis. måste utveckla sig hos ett så ungt och så verksamt folk, sä blir det lätt förklarligt hvarföre amerikanarne med besärliga blickar skåda på Cuba, Mexiko och de alldeles bortkomna centralamerikanska staterna. När härtill komma de storartade intressen .som handeln på Stora oceanen medför, så ligger det för öppen dag att kommunikationen emellan unionens stamländer, de kapitalrika östra staterna, och den gtora vestern? är en fråga af högsta vigt. Jernvägar genom kontinenten och den öfver näset från Aspinwall (Chagres) till Panama ha gjort och göra mycket, men trafiken på Stilla hafvet kunna de icke dominera eller leda i de kanaler, i hvilka yankees helst skulle se den ledd. En den märkligaste häfstång till uppnåendet af detta mål vore en direkt sjökommunikation emellån de båda verldshafven, som skölja unionens kuster och bära dess talrika skepp på l. sin lydiga bölja. 1 en sträckning af inemot 2000 geografiska mils längd utmed kusterna af denna väldiga lendkomplex skulle från Newyork till San Francisco en egendomlig och storartad kustsjöfart uppstå, hvars like. verlden ännu aldrig skådat. Det blefve en verldskustsjöfart, som i sin magiska krets skulle indraga lejonlotten af verldshandelsrörelsen. De f. d. spansk-amerikarnska staterna skola icke sätta något hinder i vägen för denna kommunikations öppnande, som möjligen kunde rycka dem ur deras kaotiska tillstånd. Men skulle de ock vilja motarbeta planen, så är deras motstånd tätt bräckt. I den spansk-amerikanska racen finnes ingen nerv. Katolicismen, falsk stolthet, arbetets ringa ära, som så länge bedrifvits med slafvar, bristen på all folkundervisning och den i de flesta hänseenden olycksbringande blandningen med negrer och indianer, se der de förnämsta af de faktorer, som samverkat alt göra dessa folk till mera pas-iva än aktiva i kulturväg. ?Amerika från Behrings sund till Panama? är derföre en historisk nödvändighet, som Förenta Staterna nog skola göra allt sitt till för att värdigt genomföra. De, och ondast de, kunna bringa sannt lit i dessa nejders befölkning, som i annat fall i murkna former eller ofruktbara experimenter skola bortarbeta återstoden af sina krafter. Detta gäller alla länder mellan Rio-Grande del Norte och det bestämmande näset?. Vi ha ja i senaste dagarne sett hvilket ömkligt, men välförtjent slut, en europeisk intervention tagit i dessa den nya verldens? nejder. Deri hade dock Napoleon HI rätt, att han ansåg de romaniskt-amerikanska staterna igke kunna reda sina förhållanden på egen hand; men det var ett kolossalt misstag att tro det någonsin, den visserligen behöfliga, hjelpen skulle kunna utgå från Europa — om icke i form af invandring. Visst hade det varit bra att i det omedelbara graniskapet af verldens blifvande största handelsstråt ha ett lydland, men, ?kejsarn spådde, folket rådde?. Europas monarkisktpolitiska apotekspreparater äro i allmänhet osmakliga på andra sidan atlanten. Hafsvinden måtte fläkta bort höghetens nimbus — och den som från Europa reser ut som kejsare, anländer från Amerika som stackare. Probatum est. Annat är förhållandet med yankees politik. Med blicken stadigt fästad på sitt stora mål, till sin art förstådt, till sitt omfång måhända ännu blott anadt, går unionen fram sin gång. De bilda en egendomlig företeelse i verldshistorien, dessa på halft fredlig, halft krigisk väg försiggående amerikanska annexationerna. Och ett öde i denna form väntar förr eller sednare såväl Mexiko som hela Centralamerika. För att riktigt förstå det amerikänska skaplynnet, bör man kunna sätta sig öfver vissa specielt europeiska fördomar. Äfven andra faktorer i civilisationens tjenst vilja i våra dagar göra sig gällande, än de gamla, hvilka vi ofta nog rätt ensidigt hylla. Stater kunna ega bestånd och utveckla sig på andra grunder än de europeiskt-historiska. Medan till exempel alla europeiska länder ha 8: k. statskyrkor, råder i Nordamerika den -fullkomligaste religionsfrihet. Ingenstädes har heller den kommunala sjelfstyrelsen gjort sig så gällande som der. En följd af detta sistnämnda faktum är att Förenta Staterna icke ha någon byråkrati alls, detta kräftsår i alla Europas stater, der man, för att kunna styra, anser nödigt att underhålla tvenne slag af stående armåer, en permanent uppsjö af tjenstemän och en svärm moderna prootorianer. I det sistnämnda afseendet bore dock Europa ha fätt en god lexa af Amerika, som, emedan hvarje vapenför man der öfvar sig i veapens skötande, äfven på det militära fältet utvecklat krafter, som, ehuru icke dresserade i på europeiskt sätt anlagda kadettskolor, dock kunnat ärofullt genomföra nutidens största och vackraste krig: kampen för ett af mensklighetens heligaste intressen, individens frihet, oberoende af hvilken race han tillhör. Ett och annat derföre som för 0ss före