Aftonbladet – 26 juli 1867, sida 2

VÄTA VINATIR TS PPI US VA lär möta oss vyer af alldeles annat lag. Här är föga ännu follfärdigt, men så nycket mera återstår att göra, och det är vär den stora frågan: England eller Amerika? skall vinna sin slutliga lösning. Allt mer och mer framträder den asiaiska orientens stora betydelse inom verldshandeln, och San Francisco, denna Stilla hafvets yppersta hamn, går en storartad framtid till möte. Det är denna plats som är bestämd att för Stora oceanen bli hvad Newyork är för Atlanten, kanske på ett ännu mera verldsomfattande sätt, ty medan den stora yankeestaden på vestkusten har flere icke obetydliga konkurrenter, blir deremot San Francisco nästan allenarådande på sitt verldshaf. Valparaiso och Singapore skola endast bli det kaliforniska emporiets agenturer. I allmänhet är Kalifornien det förnämsta framtidslandet på hela Amerikas pacifika kust. Med hvilka lystna blickar detta land, äfven innan någon anade dess guldrikedom, betraktades af spaniorer, mexikanare, ryssar, engelsmän och amerikanare, skall en kort blick på dess historia visa. Historien om Kaliforniens, äfvensom Texas annexation är också horoskopet för Mexikos öfriga provinsers och Centralamerikas framtida öde. Den romaniskt-amerikanska racen är ingalunda andeligen torftigt begåfvad, men saknar allt organisationssinne och all fast, af sitt ändamål lugnt och klart medveten, handlingskraft. Hand i hand med denna brist går äfven dess ringa handelsgeni och oförmåga på sjön. Hela det fordom spanska Amerika, ehuru dess stränder sköljas af tvenne verldshaf, har endast att förfoga öfver en handelsflotta af tillsammans 300,000 tons. Norge allena har en större handelsmarin, ja det i den aflägsna norden, vid kusterna al ett innanhafs vikar belägna lilla Finland kan i deita afseende bjuda spetsen åt denna halfva verldsdel. Kalifornien var kändt af spaniorerna sedan 1542. Men det rika och sköna landet lockade dem föga. Mexikos och Perus guld och silfvergrufvor absorberade allt intresse. Så förblef San Francisco obekant ända till 1769. Spaniorerna började vid denna tid frukta att någon annan nation skulle be: sätta ifrågavarande landsträcka, hvilket varit ett svårt slag för Spaniens kolonialmakt då för tiden. Den ängsliga spanska politiken hade helst velat utestänga alla andra folk från Stilla oceanen. AF sådana skäl ockuperades Kalifornien och der anlades 19 missioner. Dessa bekläddes med stof myndighet och erhöllo betydliga inkomster sig anslagna. Munkarne fråmbragte väl en viss odling omkring sina etablissementer, men i det stora hela. förblef dock landet i sitt råa naturtillstånd. År 1821 efter Mexikos sjelfständighetsförklaring, indrogos till staten en del af de andliga godsen. Följden häraf blef att, då klostrens makt var bruten, de halftomvända indianstammarne, landets urinvånare, afskuddade sig oketoch, glömmande den föga älskade plogen, återgingo till sitt fordna kringströfvande lefnadssätt. Men den lingar till landet. Nordamerikanska sqvatters infunno sig såsom kolonister och togo utan vidare, på yeankevis, mark i besittning samt visste att bibehålla sig i sina sjelftagna läde mexikanska inbyggarnes sida. Anda till år 1825 hade dock föga andra folk än ryssarne ännu besökt Kalifornien. Dessa hade, redän under det spanska väldet, tvärtemot de lokala myndigheternas protester, 8—9 svenska mil norr om San Franciseo, vid Bodega bay, anlagt ett faktori samt, ännu 5 svenska mil nordligare, till och med ett fort, ?Slawenskoi Ross. Den tyske skalden Adalbert von Chamisso besökte, ombord på ryska skeppet Rurik, kapten Kotzebue, år 1816 de rysk-kaliforniska etablissementerna Och skildrar i lifliga färger spaniorernas vanmäktiga protester, den spanske guvernörens kastilianska stolthet, på afstånd parad med den ödmwjukaste undfallenhet för den ryske befälhafvarens pockande språk vid deras sammankomst ; en löjlig scen. Ryssarne förblefvo i Kalifornien så länge det behagade dem: Deras qvasi-koloni i. detta land hade företagits i äbdamål att der odla säd för att dermed förse sifiå Hordliga besittningar, Sitka, Alaska m. fl. De gjorde till och med ett, ehuru fåfängt, försök att nedsätta sig på Sandwichsöarne. Ända till år 1841 bibehöllo ryssarne dessa positioner;-men öfvergåfvo dem sedån, enmiedan de medHudeonbay-bolaget kommo öfverens om leverans af behöflig spanmål för sina nordligare amerikanska besittningär: Den siste ryske befälhafvaren i Kalifornien vår kaptenlöjtnanten vid f. d. fihska sjöekipaget Smitt, finne till börden. Han skildrade dessa trakter såsom ett non plus ultra af fruktbarhet. Samma år, 1841; såldes nämnda etablissementer till densamme kapten Sutter, på hvars egor vid Rio de los Americanös blott några år derefter den första guldupptäckten gjördes. OCzarväldet, aldrig riktigt hemmastadt på sjön, brydde sig icke om de aflägsna besittningarne och gick sålunda miste öm guldlandet?. Mexikanarne uträttade der dock lika litet. Deremot började nu de i allt större skala inl vandrande amerikanarne spela en mers betydande roll; och unionen, med blicken städse fästad på lämpliga punkter vid det stora Västerhafvet, etablerade redan år 1843 ett konsulat i Kaliforniens dåvarande hufvudstad Monterey. Nu vaknade Englands afundsjuka öch det visade läst att köpa hela I denna landsträcka. I liqvid skulle qvitteras ett af sistnämnda land åt Mexiko beviljadt lån af 50 millioner piaster, Det hade varit ett godtköpspris för ett land, Isom numera i ren guldproduktion levererar minst 50 millioner döllars ärligen. Men frågan bedrefs lamt och förföll snart alldeJes. Ännu några år och vi se hela denna landsträcka jemte Texas och Oregon utgöra en integrerande del af den alltmer och mer kringsiggripande nervoch liffulla amerikanska unionen. År 1846 utbrast kriget mellan Mexiko och Förenta Staterna. I Kalifornien hade fiendtligheterna emellan de inflyttade yankees och landets ofere af gammalt börjadt redan tidigare och antogo under den berömde I. K. Fremonts ledning snart karakteren af ett befrielsekrig. Följden blef ock den att Fremont efter några månader förklarade Kalifornien sjelfständigt. I freden i Guadalupe Hidalgo 1848 afträdde Mexiko detta gebit åt unionen jemte Texas och Nyg Mexiko. För denna landyta erlade Förenta rs AAA AR fr AK nr -— KR Ad mr krtd AV et pr br DD AA —— JA Tr frigjorda jorden lockade småningom främ-lgenheter, trots allt hat och all afund från !