Aftonbladet – 26 juli 1867, sida 2

ilja är inbyrd, än på deras konto, som ;b aft både vilja, insigt och energi att bryta å le gamla skrankorna. Den då och då feande ytire polityren, om detta skall anses ör en så faslig brist, skall nog äfven i Ameika bli allmännare med tiden — hafvudaken är väl dock i alla fall förmågan att urbeta mensklighetens ide upp till dess högst nöjliga andligt fria potens. Europa, med lt sitt omtuggade känslopjunk för friheen, bar icke förmått värna Polens rätt; Amerika har återgifvit en hel menniskorace dess nenniskovärde. För Nordamerikas konseqventa utvecklin ir Panamakanalen en nödvändighet, den må costa hvad som helst. De hittills uppgjorda kostnadsförslagen tala om en summa ef 50 millioner puad sterl., som enligt all sannolikhet, huru stor den än är, dock snart blefve tecknad — när stunden engång är inne och idn mognat till förverkligande. Hvad åter de tekniska svårigheterna beträffar, så kunna de icke vara oöfvervinueliga för vår tids resurser. Medel ha åstadkommits till Suezkanalens realisation, huru skulle icke den vida mera betydande Panama-kanalen då erhålla sitt kapital sammanskjutet? Här gäller det vida högre intressen — vida högre omsättningssummor i handeln, ty icke blott Amerikas, äfven större delen af vestra Europas handel på orienten skulle utan tvifvel taga denna väg, såsom blifvande den allra kortaste och beqvämaste. Dessutom torde, om ock sjeltva anläggvingskostnaden vid Panamakanalen vida öfverstiger Suezkanalens pris, de årliga under hållskostaaderne vid den förstnämnda bli betydligt billigare än de tvifvelsutan bli vid upprätthållandet af den sistnämnda. Man må härvidlag endast taga i betraktande hamnens vid Pelusium naturliga fallenhet att bilda sandbankar, ökensandens för kanalen farliga rörlighet och den långgrunda inskärningen af vixen vid Suez. Svärigheter af detta slag möta åtminstone icke Panamakanalen, hvarken vid Aspinwall eller den punkt af Stilla oceanen der kanalen skulle utmynna. Vi tro oss ha ådagalsgt att en Panamakanal icke kan uteblifva samt försökt visa hvilka stora förmoner densamma skulle bereda unionen. Men nu gäller frågan huru skall Europa skydda sig för de följder, som en sådan kommunikation kan medföra för dess handel? Svaret är enkelt, ehuru det kan låta nog tillskrufvadt. Europa kan vinna detta stora mål genom enighet, men också endast genom detta medel. Politisk enighet skall gifva Europa kraften att motstå tryckningen af Rysslands barbariserande inflytande; genom att sålunda hälda siu civilisations prioritetsrätt skall Europa alltid förmå att såväl i andligt afseende som på lindustriens fält hålla jemna steg med det moderna framåtskridsndets raskaste son, Amerik:. På så sätt skall Europa försvara sin ställning inom verldshandeln, äfven då vär Amerika i tiden blir lika folkrikt som vår verldsdel nu är. De europeiska fabrikaterna skola i följd häraf alltid ha en lika god marknad i den ?stora orienten? som någonsin Amerikas eller det i alla fall blott till en ringa del europeiserade Rysslands. Men splittras de europeiska folkens krafter derigenom att de jemnt hålla sig på krigsfot emot hvarandra, så är det fara värdt att Europa råkar ia på en retrograd strät. Europas ende fiende är Ryssland, och mot denna makt har historien viset hvilka bålverk böra ställas, nemligen: Pol n och en makt i norden. Det hör icke till området af denna handelshistoriska skizz att närmare skärskåda de politiska förhålländena i vårt tidehvarf; så mycket må dock vara oss tillåtet att något dröja vid tanken uppå att ett mäktigt nordiskt, i. v. 8. skandinaviskt rike vore särdeles väl egnadt att utgöra en hämmsko för Rysslands tillväxande maktställning i Europa. Detta faller genast i ögonen då man ihågkommer att Rysslands europeiska inflytande daterar sig från den tidpunkt då det fick fast fot vid Östersjön. Att England snart nog och äfven Fracksike skola inse detta, ligger itingens natur. Ena de europeiska kulturkrafternas sammanslutning till hvarandra skall sålunda icke allenast möjliggöra för våra gamla kulturTländer att kunna upptaga konkurrensen på I fredens fält med den växande ?nya verlI dens? välde, utan äfven gifva dem vid handen medlen att värna sig mot ett nytt monI gol-tidehvarfs inbrytande. Afsvärjandet af internationella europeiska fejder skall bringa Iden asiatiskt-europeiska kolossen att darrå li alla sina fogningar. On rr W 5 MM HAL TR mr mm I