Aftonbladet – 25 juli 1867, sida 2

STOCKHOLM den 25 Jall. Suez och Panama. I. Kanaliseringen af näset vid Suez är icke någon ny id. Utom de försök i denna väg som den grå forntiden har att uppvisa, föresväfvade detta företag redan Napoleon I vid hans tåg til Egypten. Han lät bland annat genom Lepåre anställa en nivellering af näset. Det resultat, hvartill den franske ingenjören, i följd af den brådska, som ho nom ålades, kom, var att Röda hafvets nivå vore 30 fot högre än Medelhafvets. Ehuru ou väl Chesney, år 1830, bevisade det fullsomligt oriktiga i detta antagande har dock tron derpå existerat ända intill våra dagar och ingalunda utgjort ett af de obetydligaste hinder som hr Lesseps måst öfvervinna för att kunna få sitt storverk i gång, Menskliga fördomar, om än så omotiverade, äro ofta svårare att öfvervinna än materiella binder. I sjelfva verket är vattenhöjdsskilnaden de båda hafven emellan icke särdeles stor, endast 2 fot; dock kan densamma tidtals stiga ända till7 fot. Nyare undersökningar och mätningar ha dock visat att hafvens nivå i allmänhet icke differerar särdeles mycet. De förhoppningar som man, isynnerhet från fransk sida, fästat vid Suezkanalen öro icke små, Ja, de finnas eller funnos åtminstone, som drömt, eller än drömma om en monopolisering af hela rörelsen på Indien i de mediterraneiska staternas intresse, hvarvid naturligtvis Frankrike hoppas vinna en lejonpart. Att nägot litet skadeglädje öfver Englands förmenta förödmjukelse såsom ett öfvergående moment ingår i denna glada framtidsvy, torde icke kunna förnekas. Vänskapen emellan dessa tvenne stora folk är nemligen mera baserad på beräkning, en gemensam framtids fordringar och bådas höga kulturmission, fin uppå en medfödd, innerlig sympati för hvarandra. Men månne icke carantier af detta slag äro bättre och mera gällande i våra dager än den känslofullaste sympati? Eller har det franska folkets deltagande för Polens öde kunnat hindra barbariets gissel att söndersarga denna olyckliga nation? Lika litet derföre som Frankrike någonsin mera 1 en verldskamp, sådan början af detta sekel säg den flamma öfver verlden , skall försöka sina krafter emot England, lika litet skall Frankrike, om man besinnar dessa båda makters verldsställning gentemot Ryssland och Nordamerika, på något sätt anse det såsom en vinning för sig att se Englands makt förminskad. Frank rikes mission är kontinental, Storbritanniens oceanisk. De representera hvardera på sitt fält den europeiska handlingskraften. och snillet i dessas högsta potenser. Detär i främsta rummet dessa makters uppgift att. ärna sin egen skapelse, den europeiska civilisationen, emot Rysslands herrsklystna planer. Men den kamp, som detta sjelfförsvar kommer att framkalla, skall, hvad England vidkommer, till en stor del utkämpas på andra sidan jordklotet vid Sinds och Peihos stränder eamt på Stilla oceanens vida väg. Det är detta moment som ger Nordamerikas handelstäflan med Enagland en så stor betydeise för de europeiska intressena. Detta stora kulturfolks onaturliga närmande till den a-iatiskt-europeiska kolossen måste vara af öfvergående natur. Amerika måste känna den l:klukt som utgår från dess ryske vän, Hundrade underkufvade folks förbannelser och lika många slocknande nationaliteters sista suckar skola tränga fram till den nu ännu i ungdomlig sjelfbelåtenhet sig räckande och sträckande amerikanska nordens ädla hjerta. Dess ögon skola öppnas och den skall icke ?vilja dela verlden med czaren vid Nevas strand?. I annat fall skall historien fälla en sträng dom öfver stjernbanerets söner, ty hvarje mnaturvidrig förening straffar sig sjelf bittrast. Ryssland och Amerika förete dock i sitt yttre lif några hvarandra liknande egenskaer. Hvardera länderna ega omätliga inre, sjelftillfredsställande materiella resurser, om de biott behörigen utvecklas, och kunna följaktligen lättare än andra nationer trotsa merkantila kriser och hvälfningar, som städse verkat och verka mest ruinerande för stunden på de samhällen, hvilkas ekonomiska öfvervigt mera fotats på intelligensens botten än på rent materiella förmåner, och hvilka, j följd deraf, äro, om vi så få uttrycka oss, känsligare. Denna förmån hos de naturligt rika staterna uppväges dock fullkomligt af den större spänstighet och lifskraft samt förmåga att äter arbeta sig upp, som utmärka de folk, hvilka baserat sin framgång föraämligast på andliga resurser och arbete. Sålunda ha ursprungligen i ytire mått torftigt begåfrade nationer vetat att skapa sig en större framtid, än många af dem som a priori lefvat i Abrahams sköte. Det är sålunda Holland och England tegit lofven af Spanien och Portugal, ja, detsamma visar sig i ännu högre potens i den skandinaviska, specielt den svensk-norska (och finska) nordens handelshistoria och dess, hvad sjöfart beträffar, dominerande ställning vis a vis Ryssland, Sedda från en synpunkt med sådan riktning skola de förmåner som Suezkanalen skänker de folk, hvilka bygga och bo rundiom Medelha!vets stränder, visserligen beseeda dessa ett skönt tillfälle att kunna göra ett stort framsteg i materiel väg, men ?that s the question? huru skola de veta att beagna sig af de vunna fördelarne och äro le i allmänhet qvalificerade att intaga en ramstående hållning i den moderna oceanförmedlande skeppsfarten? Låtom siffrornas ullt öfvertygande språk tala. På vår jord räkna vi ungefär 140—150.000 fartyg om illsammans inemot 16 å 17 millioner tons. Af dessa 17 millioner tons komma på s. k. Inga gångar! Gräs, blommor, grenar hade skjutit upp och vuxit i alla riktningar. Täta sammanuflätade slingerväxter räckte till vanlig manshöjd och gjorde allt framträngande omöjligt.