tee NNNNFfNNNN!NNNNSNff?ffSf!1nnnnnnfff!iit;MCHFFI FSf TN TTSNMM FJMFMFNSScFD Ab! Det finns då en sådan? Ja visst! Du känner den ju förut. eJag?t ua, tVänta då! Det är således den du gaf mig då det var fråga om att släcka ut gasen hos pappa Tournesol? Alldeles. Nå, jag skall gifva den sjelf4, sade Mouchette vigtigt. Gå pås, samtyckte kolossen. Mouchette blåste upp sina kinder, magra och tunna som två knifblad, satte båda sma händer till munnen och ropade: 4Prrr! ouitsch!4 De lyssnade. tet svar. . tn förnyad signal blef lika fruktlös. Kamraten deruppe måtte räkat ut för något missöde.4 EDeat måste man veta. Jag skall genast begifva mig dit upp. Kolossen blickade upp och sträckte ut armen för att fatta den dubbla kedjan, hans ordinarie och extraordinarie trappa. Det fanns ingen kedja! Herr Piquoiseux hade haft den försigtigheten att lossa och draga upp den. Millioner dj..., utbröt la Cigale. cHvad nu? 4Ingen kedja.4 Nåväl? Omöjligt att komma upp, vrälade han utom sig. Jo, det var just vackeri4, sade pojken med låtsad förtviflan, (Jag måste hafva reda på Passe-Partout... måste tala vid honom... du, byting, stannar här tills ehefen fattat ett beslut. i Nej då, nej då, inföll Mouchette, och