Aftonbladet – 20 juli 1867, sida 3

tas före arbetets begagnande, äro dock hvarken många eller af särdeles betydenhet. De flesta utgöra blott en rättelse i någon af de två sista decimalerna, Om det torra intrycket af en bok med blott siffror kan förmildras derigenom, att trycket är tydligt och vackert, så kan detta onekligen sägas vara händelsen med ifråga. varande tabellverk i högre grad än de flesta andra svenska. Den som är van att se engelska eller amerikanska tabellverk, finner i dessa en öfverlägsenhet i tydlighet och prydlighet öfver tyska, franska och svenska arbeten, hvilken dock hufvudsakligast ligger deri, att de förra ha ett slags skelettsiffror, eller jemntjocka siffror utan tryckning på midten samt af en säregen form, hvarigenom förvexling vid hastigt påseende emellen t. ex. 6, 0, 9 eller 3, 5 aldrig kan uppstå. Med dylika siffror är äfven den stora upplagan af Vegas logaritmiska tabel. ler tryckt, och man behöfver blott flyktigt jemföra detta arbete med de machverk efter detsamma, som äro utgifna af Hilse, Köhler m. fl. samt tryckta med vanliga, till utseendet mer eleganta och koketta, men tydliga och med hvarandra lätt förvexlade siffror, för att finna det förras obvstridligt stora öfverlägsenhet. Sävidt vi veta, är utom nu ifrågavarade arbete intet nyare svenskt tabellverk tryckt med dylika siffror mer än ett af aflidne kaptenlöjtnant Pettersson i manuskript påbegynt, men af kapten löjtnant Arwidsson fortsatt och utgifvet nautiskt tabellverk, tryckt hos den välkända firman Norstedt Söner. Att döma af de otydliga och skarpa aftrycken, vill det synas, som skulle hr Norman ha förskaffat sig nya typer till dessa siffror, och som arbetet i öfrigt i typografiskt hänseende är utmärkt, förtjenar det utan tvifvel ett erkännande, så mycket mer som typograftien ir af större vigt vid tabellverk än vid anira arbeten. Besynnerligt nog ha de af oss nu omtaade skelettsilfrorna i äldre tider nästan uteslutande varit använda, säväl hos oss som utlandet. Vi tro till och med att de vais de ursprungliga arabiska siffrorna, sålana de kommit först ut i tryck. Hos enselsmännen tyckas de aldrig ha varit bortagda, och hos oss först för kanske ej mer in 30—50 år sedan. Deras återinförande är n stor vinst för alla siffervetenskaper och abellverk, och vi anse oss kunna uppmana wmdra boktryckare att följa de af brr Nortedt och Söner samt hr Norman gifna xemplen.